tisdag 7 mars 2023

Tvära kast på skilda fronter

Få se nu. Hade jag inte vårvibbar häromdan? Idag full vinter, modell skånsk. Snöyra övergående i regnslask, vindbyar övergående i stormstyrka. Väderleken behagar skämta men särskilt roligt är det ju inte. Det var bättre förr. I förrgår, närmre bestämt.

*. *. *

Taskigt, Ystad. Trampa på ett Lugi som redan ligger, vinna fast man inte behöver. Skojar. Sanningen att säga är jag grymt imponerad av Ystads IF som handbollslag. Vaddå inte ha nånting att spela för? Vaddå ge bort nåt till bättre behövande? Elitidrott är inte välgörenhet, Ystadsegern igår kan tjäna som exempel. Lugi ledde 27-25 dryga två minuter från slutsignalen, alla lag på cementerad tabellposition hade inte gått igång på en upphämtning i det läget. YIF gjorde. Vände och vann 28-27. Förvisso hjälpt av ett Lugi som inte mår bra just nu; fyra utvisningar i slutskedet - en på tränaren - skvallrar tydligt nog om tillståndet.

*. *. *

Värt att notera: Ystadlagets bredd. Ingen enskild kugge gjorde fler än tre spelmål i matchen. Kim Anderssons fjärde var det avgörande straffkastet på absoluta slutsekunden. Mångfalden ingen tillfällighet, snarare frukten av Oscar Carléns sätt att coacha sitt manskap. Alla räknas, ingen lämnas åt konsekvent bänknötande. Få om ens någon annan ligatränare omfamnar den linjen, Carlén sticker ut som ett föredöme. Givet det spelprogram YIF haft under säsongen - internationellt parallellt med nationellt - kunde slitaget varit märkbart vid det här laget. Icke så det syns eller stör; klok coaching betaler sig.

*. *. *

Skidlandslaget har kommit hem från VM-succén. Tolv medaljer, all time high! Mest omsvärmad av mediauppbådet: Ebba Andersson förstås. Sista prestationen - i hennes fall guld på tremilen - är alltid hetast. De första prestationerna alltid svalast. Som Jonna Sundlings. Två guld i ett tidigt skede av VM, ingen bestående hajp. Mediaminnet är kort. Själv gläds jag åt att Frida Karlsson kom hem med fyra medaljer och - framförallt - hälsan i behåll. Hennes återkommande hel- och halvkollapser i skidspåren oroar mig - men tydligen bara mig. Det tar jag, inga problem. Om alla tyckte lika vore livet öken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar