Cupfotboll i helgen. Såg inte MFF mot Degerfors. Har ett digert sortiment av tv-kanaler, dock inte den som sände matchen. Gick in på nätet runt 14.40 för att kolla ställningen, med avspark klockan 13 skulle det ju snart vara slut. Och vad får jag se...0-1! MFF på väg ut ur cupen? Rydström trängd, fiaskorubriker nära. Ett bloss och en nypa luft senare kollar jag igen: 2-1 MFF, bekräftat slutresultat. Hur det gick till har jag inte en susning om, men jag anar lättnad i MFF-leden. Nu blir det kvartsfinal (mot vem lottas ikväll), hoppet om cuptriumf lever. Några få minuter gör skillnad - om man använder dem ”rätt”.
*. *. *
Som prestation betraktat var MFF:s ändå ganska liten jämfört med Mjällbys mot Sirius i samma cup. Den matchen såg jag, men vad jag inte såg komma var vändningen i slutet. Mjällby - som i likhet med MFF var piskat att vinna - låg alltså under 0-2 med drygt 20 minuter kvar. Av en enkel anledning: Sirius var så mycket bättre. Ägde matchen, hade full kontroll. Mjällby gjorde mig seriöst bekymrad; många nya spelare, utarmat på fjolårets hela spetskvalitet. Men min specielle favorit Mamudo Moro är kvar, det hade jag nästan glömt. Tills han byttes in nånstans kring 65e minuten. Tio minuter senare hade han frälst inte bara mig, hela Listerlandet gick i spinn. Mjällby gör tre mål på sju minuter, vinner 3-2!
*. *. *
Moro stod för två av målen. Det första kunde han knappt hjälpa, men det sista! En dribbling, ett ryck, en pärla rätt upp i krysset. Ett makalöst vackert fotbollsmål, lyx bara att bevittna. Han har så mycket i sig, denne Moro. En högstanivå som är inkapslad men grym när den väl kommer ut. En arbetsmoral som finns där alltid. En betydande svårighet lika förbannat: att vinna sin tränare. Moro har varit inhoppare mer än startspelare på senare år, ständigt ett andra- eller tredjehandsval i Mjällbys anfallsled. Oavsett tränare, samma förtroendebrist. Ojämnheten har legat honom i fatet, även jag som självutnämnd ordförande i beundrarklubben kan medge det. Desto roligare i lördags. Moro’s stora dag, allt ljus på honom.
*. *. *
Viktig match i handbollsligan ikväll. Lugi-Ystads IF. Viktig för Lugi alltså, inte för YIF som är och förblir trea i grundserien. Stämmer klyschan ”vilja slår klass” bör Lugi ha en god chans till seger och därmed kunna lämna över jumboplatsen till Helsingborg. Apropå handboll beklagar jag Ankaret i Bjärred. Laget kunde tagit ett jättekliv mot direktplatsen till allsvenskan i helgen. Tyvärr stötte man på ett blindskär i form av RP från Linköping. Bakom målsiffrorna 26-31 döljer sig en utlånad ligaspelare. Hallbys Filip Berentsen (tidigare i HK Malmö) gjorde elva av RP-målen, Ankaret blev ett lätt offer för den här typen av ”överkvalificerade” förstärkningar i säsongens elfte timma. Motbjudande, om du frågar mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar