Zlatan rätt - Milan fel...

Nej, Zlatan kommer nog inte att vinna några titlar med Milan. Allra minst Champions league, men knappast heller Serie A i Italien. Problemet är inte Zlatan, tvärtom är han väl ljuset i något slags halvmörker.
Det finns för många föredettingar i Milan. Nesta, Gattuso, Pirlo, Seedorf, Inzaghi, Ronaldinho med flera; briljanta spelare när de var som bäst. Dvs i yngre dar, för ganska länge sen. Nu har tiden sprungit ifrån dem, obönhörligt. Det märks kanske inte mot mediokert eller medelgott motstånd, men väl mot de riktiga kvalitetslagen. Om nu Juventus kan räknas dit.
I vilket fall slog Juventus Milan med 2-1 i lördags. Tursamt, tyckte säkert en del som såg matchen i tv. Milan ägde ju bollen, spelet, trycket. Men tempot? Kreativiteten? Skärpan i avsluten? Där såg det ”gammalt” ut, lika gammalt som bytena i andra halvlek: in kom Seedorf, 35, och Inzaghi, 37.
Zlatan? Målskytt igen, målsumpare också men rätt okej i spelet. Inte som förr dock, inte han heller. Det exklusiva är borta liksom. Finterna, dribblingsnumren, lekfullheten; allt som ibland kunde göra både med- och motspelare vansinniga. Och många av oss andra till Zlatanister för tid och evighet.
Amen.

S E

Plikten framför allt...

Sverige-Montenegro 30-27.
EM-kval mitt i VM-förberedelserna; i handbollsvärlden har man bestämt alldeles egna regler för det här med vett & etikett. Om det var därför Sverige tog sig an uppgiften som vore det en sketen träningslandskamp, det vet jag inte.
Men det såg så ut.
Visst. Vinst är vinst, även de mindre övertygande ger två poäng. Räddningen här blev Mattias Anderssons strålande målvaktsspel – i kombination med ett slags allmän moraluppryckning under senare delen av andra halvlek. Först då verkade det gå upp för de blågula spelarna vad saken faktiskt gällde…javisst faan, EM-kval.
Inte ens förbundskaptenerna Olsson och Lindgren verkade särskilt tända eller engagerade. Snarare låg det något pliktskyldigt över utstrålningen, tycker jag. En dag-på-jobbet-attityd, med ett minimum av insats.
Och som sagt, det räckte ju. Nästan lite synd; jag hade unnat Montenegro åtminstone delad pott.
I rättvisans namn.

S E

Guldrally utan dess like

Viva MFF! 4-0 borta mot Häcken. Svar på tal, ruskigt imponerande. Så agerar ett blivande mästarlag – tror jag. Man vet aldrig med årets allsvenska, guldrallyt mellan MFF och HIF är väl närmast unikt. Tänk risken att bli tvåa på 67 poäng; båda lagen landar ju där vid segrar i de återstående omgångarna. Normala säsonger brukar en sådan poängskörd garantera slutseger med råge.
Icke nu, i abnormitetens tidevarv.
Kul för alla vänner av spänning, surt för den som i så fall snuvas. Dvs HIF. MFF har ju åtta upp i målskillnad, den differensen skall bara vara ointaglig. Å andra sidan: HIF möter Halmstad härnäst och minns jag inte fel vann HIF häromåret över just Halmstad med 9-0…
Så det så.
Slutspekulerat för idag, tack för ordet.

S E

Kan Häcken bjussa på en "Sävehof"?

Snaran dras åt kring MFF i fotbollsallsvenskans toppstrid. Måstematch mot Häcken på onsdag – och hur lätt är det att vinna när man måste? Svar emotses.
Annars upptas mina tankar just nu av elitserien i handboll. Av skumma Sävehof framförallt. Laget som i all sin suveränitet kan unna sig att då och då lägga en ”betydelselös” match. Företrädesvis mot Hammarby eller Lugi, av någon anledning. Kolla senare års statistik om du tvivlar på saken. Och kom sen inte och säg att det var en ”skräll” att Sävehof förlorade mot Bajen i förra veckan.
Nå. Förutom detta fläckvis generösa Sävehof tror jag att Guif, Alingsås, Malmö och Drott går till SM-slutspelet i vår. Sen ska ytterligare tre platser besättas – och där är det många om budet. Skövde, Lugi, Kristianstad, Ystad, RIK, möjligen även Aranäs. Misstänker att Ystad får det svårt, Pelle Käll brukar inte vara tränaren som får spelarna med sig. Harmonin i laget verkar heller inte vara på topp…det ena med det andra kanske?
H 43? Direktdegradering, är jag rädd. Räddningsplankan Lindesberg har mer att ge, det visar sig nog snart.

S E

Pucken rund - och jag puckad

Var på hockey igår, Malmö Redhawks mot Leksand. Önskar jag kunde säga att det var underhållande. Det kan jag inte.
I två hela perioder liknade det mest allmänhetens åkning där nere på isen. Särskilt Malmöspelarna gled omkring som om de glömt vad saken egentligen gällde. Match. Kamp. Poäng. En dyrt betalande publik att tillfredställa, eller åtminstone ägna en tanke.
Nå. Det tog sig i slutet. Tydligen. Ser i tidningen att Malmö utjämnade till 2-2 i sista ordinarie matchminuten och så småningom faktiskt vann på straffar. Denna icke oväsentliga del av tillställningen lyckades just jag undvika.
Jag gick nämligen. En dryg minut för tidigt. Övertygad om att Leksand skulle fixa att bevaka sin 2-1-ledning, säker på att ”allt kan hända i hockey” bara är kvalificerat bullshit.
Får väl medge att jag har problem med tajmingen ibland. Som en allsvensk hockeylirare ungefär.
Å andra sidan fick jag en god cykeltur hem i kallt regn och halv storm. Det var väl straffet, antar jag.

S E

MFF, HIF, MFF, HIF - HIF...

MFF-Kalmar 0-1.
Elfsborg-Helsingborg 1-3.
På nytt skarpt läge i allsvenskans guldstrid…nu när man trodde att loppet redan var kört i Malmös favör.
Otroligt starkt av HIF att vinna i Borås, det måste jag säga. Och förvisso lika starkt av Kalmar att ta full pott i Malmö, det har inget annat lag lyckats med under säsongen. Kan också vara ett tecken på att MFF:s unga garde inte riktigt pallar trycket.
Tre omgångar återstår. Värt att notera: HIF har två hemmamatcher kvar, MFF bara en. Och den är f ö mot Mjällby, årets lag i allsvenskan.
Tycker mig ana en svag gulddoft över Sundets pärla…

S E

Vår bästa fotbollstid är nu

Klassiska IFK Norrköping definitivt klart för nästa års allsvenska. Färgstarka uppstickaren FC Syrianska i praktiken också klart.
Skön fotbollslördag, må jag säga. Ja, kanske inte för troende Sverigedemokrater, men för alla oss andra. Norrköping och Syrianska…Sverige som det var och Sverige som det är. Möjligheternas land på riktigt, liksom.
På Heleneholms IP i Malmö var det också kul denna lördag. Prespa mot Tosteberga/Nymölla i kval till division 4, mållöst men fantastisk stämning på läktarna. Kändes och lät som om Malmös alla turkar var där. Och så jag då, bleking i förskingringen.
Håller tummarna för att Prespa vinner returen nästa vecka, inser att det skulle betyda mer än lite för lagets supportrar.

S E

Sämst var förbundskaptenen

Holland-Sverige 4-1.
Aj då. Konstnärer mot klåpare, smärtsam klasskillnad. Inget kul uppvaknande - vi var säkert rätt många som trott Hamréns ”nya” landslag om mer. Nu såg det nästan ut som om Sverige försökte möta Holland på holländska villkor, på deras typ av fotboll. Dvs med mycket passningsspel inom laget, med systematiskt bolltrillande i väntan på öppningar för snabba instick eller omställningar.
Dömt att misslyckas, naturligtvis.
Svenska fotbollslandslag har aldrig haft den säkerheten, den skickligheten, den tekniken. Gud vet varför; Holland ligger ju inte så långt bort rent geografiskt. Har de en annan sorts boll? Tränar de annorlunda? Gallrar de hårdare? Vad exakt är det som gör skillnaden?
Nå. En som gallrade hårt, för att inte säga brutalt, i just den här matchen var Erik Hamrén. Ja, jag tänker på hans brännmärkning av Behrang Safari. Den svenske vänsterbacken var alltså olycklig i samband med båda baklängesmålen i första halvlek – och inte lär han ha blivit lyckligare av straffet: utbytt direkt i paus, utpekad som enskild syndabock.
Fotboll på hög nivå är förvisso inget socialt myspys, men ändå: det var länge sen en svensk förbundskapten agerade så äckligt.

S E

En oanad uppvisning...

HK Malmö-HK Drott 36-19.
Där fick man så man fes. Jag som trodde att Drott skulle vinna, att ett homogent lagbygge alltid är bättre än ett som köpts i lösa delar på ”överskottslagret”.
På lång sikt är det kanske så, det vill jag ju fortfarande tro. Även om den här matchen förvisso sådde tvivel.
Malmös köpelag hade precis allt som Drott saknade. Målvaktsspel, försvarsspel, kantskytte, distansskytte, mittsexor som kunde fånga bollen och göra mål. Men framförallt attityd. En kollektiv vilja som gränsade till besatthet; t o m vid femtonmålsledningar i slutet offrade sig Malmöspelarna hänsynslöst.
Ytterst imponerande.
Drott å sin sida liknade ett konkursbo. Gåtfullt nog; laget var dock i SM-final i våras och blott någon enstaka sekund från guldet. Sen dess har namnkunniga spelare som Hasse Karlsson och Diego Perez inhandlats - problemet är bara att "bäst före" verkar ha gått ut för bägge. Duons samlade verk i kvällens match var till gagn endast för HK Malmö.
Men okej. Sämst av allt var mitt förhandstips.

S E

Ödsligt i handbollsstan

Lugisöndag i tv. Damlaget mot Spårvägen, herrlaget mot Lindesberg. Seger för bägge, frid och fröjd.
Men Lund som ”handbollsstad” – nja, före detta i så fall. Nu var det förfärande tomt på läktarna i nya fina arenan, framförallt under dammatchen. Publiksiffran redovisades så småningom till drygt 1000 pers, i tv lät det och såg ut som betydligt färre. Ödsligt och trist, nästan som i Baltiska hallen i Malmö.
Dit jag beger mig i morron kväll för att se HK Malmö få däng av Drott. Det är vad jag tror i alla fall. Malmö må ha förstärkt sitt lag jämfört med i fjor…men än så länge har det bara synts på pappret. Är rädd att ”stjärnglansen” stannar där ett tag till, i värsta fall säsongen ut.
Olyckskorpen i mig kraxar...

S E

Plötsligt talar allt för MFF...

För någon vecka sedan skrev jag bestämt att det var fördel HIF i den allsvenska guldstriden.
Det var dumt skrivet.
Sen dess har ju MFF besegrat både Göteborg och Trelleborg medan HIF stått på öronen mot Gais. Dessutom har MFF haft den goda smaken att släppa in utfryste Molins i värmen – inte en match för tidigt, enligt min mening.
Hoppas di blåe knyter ihop säcken nu. Malmö som stad behöver nåt att glädjas åt.

S E

I Malliansens Sverige

Bryr mig inte särskilt mycket över att Jimmie Åkesson spökat ut sig i blekingsk folkdräkt till Riksmötet. Så länge han inte kommer till riksdagen iförd Mjällbys klubbdress är det o k för mig. Och den risken är väl försumbar; i Mjällby spelar ju en kenyan, en marockan, en chilenare, en ryss samt en serb. Knappast rätt umgänge för svenskhetens främste budbärare, om man säger så.
Sen, apropå regeringsbildningen. 24 ministrar, hallå vad är det för överflöd? Företagen i Sverige gör sedan länge tvärtom: slimmar bemanningen, krymper personalkostnaderna, ökar arbetslösheten. Blir det stopp för det nu?
Fan tro’t.
"Nya arbetarpartiet" relanserar nog bara en gammal beprövad variant av ”vi” och ”dom”. Makten å ena sidan, folket å den andra. Får jag föreslå ett namnbyte på regeringskonstellationen:
Malliansen.

S E

Malmö, du arma stad

Upplopp.
På sjukhusområdet.
Utanför kvinnokliniken av alla kliniker.
Hotad personal, massiv polisinsats för att skingra de ”släktingar” som tydligen vill ta BB-avdelningens regler och besökstider i egna händer.
Tillbaka från några dagars fiskesemester i Småland möter jag mitt Malmö precis som det är. Sjukt.
I intellektuell analfabetism.
I social misär.
Endast en Sverigedemokrat kan väl se något positivt med katastroftillståndet i stan: nya illdåd av folk som inte är som ”vi” betyder ju nya mandat. Sjukt det också.
Nästan så man längtar efter en Jesuscomeback, den mannen kunde ju bota det mesta på ren godhet.

S E