Fiaskolagets värdiga slut

Kalmar-MFF 5-4.
Vad säger man? Man säger ingenting, konstaterar bara att MFF krönte sin fiaskosäsong med jättefiaskot ”Helge”. Vilket jävla försvarsspel, vilken osannolikt usel målvaktsinsats. Bra målvakter gör sig stora i utsatta lägen, Melicharek lyckades med konststycket att göra sig LITEN.
Punkt.
Och så ett utropstecken för Göteborg som hämtade upp 0-2 till lika mot Halmstad. Den poängen kan bli guld värd på söndag…

S E

Bra MFF, bättre Göteborg

MFF-Göteborg 0-1.
Som sagt. Alla sviter har ett slut. Men nu ska jag inte vara kagig bara för att min profetia stämde, rätt många gånger i livet har mina profetior varit alldeles åt helvete.
MFF gjorde ingen dålig match, snarare tvärtom. Vilket samtidigt säger en del om klassen på motståndet. IFK Göteborg utstrålade harmoni, trygghet, pondus, organisation; allt som utmärker ett guldlag. Somliga skulle säkert säga att 1-0-segern var tursam, att MFF hade fler målchanser och större bollinnehav.
Rätt.
Fast fel.
”Tur” i fotboll är sällan någon slump, då kunde man ju lika gärna lottat tabellerna. Utslagsgivande i längden är dessbättre skickligheten – och med den kommer förvisso flytet, förmågan att uddamålsvinna även i pressade lägen.
Nu ser vi fram emot en ren guldfinal mellan de två skickligaste i sista omgången av årets fotbollsallsvenska. Göteborg vs AIK. Hur det går står skrivet i stjärnorna...så änglarna kan väl vara ett bra tips, tror jag.
MFF och andra får komma igen 2010.

S E

Frågor, funderingar, fotboll...

Alla sviter har ett slut. Undrar om inte MFF, med fem raka segrar i bagaget, får erfara det ikväll…
Ett IFK Göteborg med vittring på guld låter minst av allt som något slaktoffer. Och vem vet om MFF:s hysteriska höstform överlevt speluppehållet? Form är en färskvara, har jag ju hört bl a MFF-tränaren Rolle Nilsson förkunna. Senast hans mannar demonstrerade sin var för ett par veckor sedan, borta mot Örebro. Ett par veckor är lång tid i fotboll, nästan en evighet.
F ö ser jag i Sydis att Figueiredo tydligen ska starta matchen. Ofere på bänken, däremot. Om detta kan man tycka vad man vill…utom att Figueiredo fått för få chanser att övertyga.

Kul att gamla Åtvid är tillbaka i fotbollsallsvenskan nästa år. Inte lika kul som att Mjällby är det, men nästan. Man ska aldrig räkna ut små kulturfästen, vare sig de ligger i Blekinge eller Östergötland.
Man ska heller inte räkna ut en anrik storklubb som IFK Norrköping. Åtminstone inte från superettan. Kontraktet säkrades via 1-0 mot Jönköping – och inför drygt 8000 åskådare. Allsvensk klass på den uppslutningen, må jag säga.
Vad mer i helgen? Ja, Zlatan satt på bänken när Barcelona nollade mot Valencia. Vet inte om han hade ont i knät – eller om Barcatränaren Guardiola sett hans insats i VM-kvalet mot Albanien.

I förbundskaptensfrågan tycker jag fortfarande att Stefan Rehn/Jonas Olsson vore en intressant lösning. I mitt inre bubblar även Nanne Bergstrand/Conny Karlsson, de är ju dessutom smålänningar och i den meningen besläktade med förbundsbossen Lagrell. Pass på i lingonsnåren.
Någon bleking kommer jag tyvärr inte på.
Fast om jag får tillåta mig att vara lite torrt seriös så blir min gissning Erik Hamrén, assisterad av Jörgen Lennartsson.
För inte Svennis väl?

S E

Zlatan godkänd? För vad då?

Ser att Sydsvenskan ger Zlatan en 2:a i betyg för insatsen mot Albanien.
Det var snällt av Sydis.
2 står alltså för ”godkänd” på skalan 1-5 – och det var definitivt inte Zlatan i mina ögon. Godkänd förutsätter att man åtminstone kämpar, gör sitt bästa för laget. Av självrespekt, om inte annat.
Zlatan – min favoritspelare – såg faktiskt inte ut att göra det mot Albanien. Snarare var han närmast demonstrativt loj, tycker jag. Ovän med bollen, oskärpt i sina markeringsplikter, offside i alla bemärkelser.
Och - lagkapten.
Ska man tvunget sätta betyg på eländet måste det bli en 1:a. En svag 1:a.
Heder åt övriga spelare, de som gjorde grovjobbet i stjärnans mentala frånvaro. 4-1-segern innebar också ett värdigt slut på Lagerbäckepoken. Tack för det.

S E

Förbundskaptensfrågan

”Kalla mig idiot men jag ser en ny förbundskapten - i Henke Larsson.”
Så skriver Expressens sportkrönikör Mats Olsson idag. På fullt allvar, verkar det som.
Nej, jag ska inte kalla Olsson idiot. Lallare kanske, inte mer.
Själv tycker jag att Larsson som ny förbundskapten vore en grov skymf mot alla välutbildade och kompetenta tränare i det här landet. Eller utom landet, för den delen.
Mitt eget förslag på efterträdare till Lars Lagerbäck och Roland Andersson är IFK Göteborgs nuvarande tränarduo Stefan Rehn/Jonas Olsson. Deras spelidé och resultat med blåvitt talar för sig självt. Båda har dessutom eget aktivt förflutet på toppnivå – till skillnad från en del andra kandidater som nämnts i debatten.
Svennis? Folkets favorit, tydligen. Inte min. Gamla meriter kan vara nog så vackra, men lik förbannat är de gamla. Svensk fotboll behöver fräscht nytänkande, inte mossig nostalgi.

S E

Landslag vid vägs ände

Danmark-Sverige 1-0.
Fascinerande kamp, taskigt slutresultat. Skitmål avgjorde, den bollen borde Isaksson räddat. Å andra sidan: Sveriges egentliga öde i det här VM-kvalet blev oförmågan i den offensiva delen. Ett lag som gör nio mål på nio matcher vinner sällan eller aldrig några framgångar – och f ö har Sverige nollat två gånger om mot både Danmark och Portugal. Det omsusade anfallsparet Zlatan & Henke verkar mest vara en uppreklamerad luftbubbla…
Ändå var Zlatan bra ikväll, tycker jag. Bitvis lysande, rent spelmässigt. Henke också hedervärd - för sin arbetsinsats. Killern Larsson finns inte längre, har inte funnits på länge. Naturligt nog; mannen är 38 bast och antingen man vill eller ej tar åldern ut sin rätt. Problemet för svensk fotboll är förstås bristen på alternativ. Till Henke alltså. Jag vet inga. Elmander verkar ha kört fast i kronisk måltorka. Berg ser vilsen ut i sina sporadiska inhopp, lider kanske av att inte vara riktigt betrodd av förbundskaptenerna. Och Rosenberg ska vi inte tala om, inte som startspelare i en klasselva.
Bortglömde Goitom i Spanien kan möjligen vara ett namn, ett hopp.
Något måste i alla fall hända nu när Sverige missar VM 2010. Den smått fantastiska Lagerbäckeran har nått vägs ände.
Grattis Danmark.

S E

I väntan på avspark...

Ordkriget är över, förhandshysterin i media arkiverad som en låtsaslek. Nu gäller det: Danmark-Sverige ikväll klockan 20. Jag tror på oavgjort, garderat med dansk seger. Och hoppas jag har fel, dvs att Sverige vinner.
Det vill till, nämligen. Om det ska bli något blågult VM-slutspel 2010 i fotboll alltså.
Danmark har ju faktiskt råd att förlora ikväll – Ungern hemma i sista matchen känns som en kassaskåpssäker reservutgång till gruppsegern. Sverige däremot har definitivt inte råd med förlust. Knappast heller med oavgjort; Portugal (med Ungern och Malta kvar på hemmaplan) lär i så fall knipa andraplatsen på bättre målskillnad.
Hårda bud, eller hur?
Upplagt för upphetsning i tv-soffan, känns det som. Läge för en chartreuse till kaffet. Den gröna, 55-procentiga. Vid svensk seger ytterligare en. Minst.
Så glyttig är jag.

S E

Klasskillnad i handbollsderbyt

Jag är imponerad. Av HK Malmö. 32-28 i kvällens Skånederby mot H 43, ren överkörning när matchen avgjordes tidigt i andra halvlek.
Malmö var i allt väsentligt klasser bättre än H 43. Målvaktsspelet, skyttet, kontringarna, hemjobbet, coachningen. Inställningen! Där Malmöspelarna stod upp för varann och krigade som varje minut vore den sista, där vek Lundaspelarna ner sig å det skämmigaste.
Svagt, H 43.
Starkt, Malmö.
Det var där, i vinnarlaget, alla karaktärerna fanns. Spelare som Mirzad Pecikoza och bröderna Geissler är kanske inga celebriteter rent handbollsmässigt – men vilken attityd! I H 43 saknas tydligen den typen av spelare, åtminstone av den här matchen att döma.
Kul med publiksiffran förresten. Drygt 1700 pers i Baltiskan. Är det månne handbollsfeber på gång i Malmö?
Hursomhelst väntar ny hemmamatch på söndag. Mot Skövde. Jag är gjuten.

S E

Fummel-Andy har blivit STOR

Året kan ha varit 2003, möjligen 2004. Jag såg IFK Trelleborgs pojkar 90 vinna Lundaspelen i handboll, tänkte att några av de här talangerna kommer kanske att utvecklas till elitspelare så småningom. Säker kan man aldrig vara; lovande vid 13 är ju alla, mer eller mindre, var och en på sitt sätt.
Men att HAN skulle bli den förste att förädlas…nej, det gick bara inte att förutse den där gången i Lundaspelen.
Andreas Nilsson.

Visst märktes han. Men mest för att han var större till växten än alla andra på banan. Mindre för någon handbollsbriljans. Koordinationen klickade, bollar slank ur näven, skotten hamnade blott sporadiskt på avsedd plats.
Stjärna i vardande? Andreas Nilsson? Inte en chans.
Igår kväll gjorde killen nio mål i elitserien. För Skövde, där han spelar numera. Så kan det gå, så kan vackra idrottssagor fortfarande skrivas.
Min djupaste respekt för Gislövssonen ”Andy”, idag 19 år fyllda. Han har fått kämpa sig till framgångarna, inte fått nånting gratis. Haft otur med skador, kommit tillbaka om och om igen. Satt tvivlarna, såna som jag, på plats en gång för alla. Starkt jobbat, lysande exempel.

Förresten: Andreas var verkligen vad han såg ut som då när IFK Trelleborgs P90-lag vann Lundaspelen. Nybörjare. Först i 11-12-årsåldern upptäckte han handbollen, först då började han träna. Sent ja, men inte FÖR sent. Åtminstone inte i just hans fall.
Sen kan man undra varför Andreas Nilsson spelar handboll i Skövde. Jag menar, det finns sex elitklubbar i Skåne. Har de noll koll på läget?

S E

Fotbollslivets up's & down's

Avbön. Tar tillbaka allt negativt jag skrivit om Daniel Larsson. Tvivlen på hans talang, ifrågasättandet av hans målsinne. Killen kan ju! Hela MFF kan - just nu.
Förbön. Må högre makter och smärre mirakel rädda kvar anrika IFK Norrköping i superettan. Några jordnära tecken på happy end finns inte längre.

S E

Oss fotbollsvänner emellan

Fick en värmande grattishälsning häromdan. Avsändare var en vän från Sydis, ungefär lika fotbollsbiten som jag. Skillnaden är att hon håller på IFK Göteborg, jag på Mjällby AIF. Ett bittert faktum i och för sig, alla borde ju hålla på Mjällby kan jag tycka.
Nåväl.
Vännen är i grunden en fin och ödmjuk människa, man skulle nästan kunna tro att hon var bleking. Hursomhelst gratulerade hon till Mjällbys suveräna serieseger i superettan – och gav ett (mer än) halvt löfte om att faktiskt hålla tummarna för mitt lag i allsvenskan 2010. Ja, i alla matcher utom två.
Det tackar man för.
Själv vänsäll håller jag just nu tummarna för att hennes lag ska snuva AIK på guldet i årets allsvenska. Inte för att jag missunnar Sydsvenskans AIK-besatte motorredaktör en liten framgång, jag är bara rädd att han inte kan bära den.

S E