Elfsborg-MFF 3-0. Magin är bruten. MFF kan förlora under Rydström. Det var nära redan mot Häcken senast, därför kom detta knappast som någon överraskning. Bristerna då blev ännu tydligare nu. 1. Backlinjen. Ser bra ut när motståndet är beskedligt, faller samman när motståndet är skarpt. 2. Bolltempot. Duger mot de flesta - men inte mot de bästa. Lag som Elfsborg och Häcken har en helt annan speed. Tråcklar mindre, får ut mer. Dagens match var ett typexempel. MFF hade bollen, Elfsborg hade effektiviteten. Och föralldel flytet; 3-0 var rätt brutala siffror sett till matchbilden. Målen var enkla, trean en ren bjudning. Elfsborg ny serieledare nu, allsvenskan lever. Gott så; allt annat hade ju varit märkligt när blott en tredjedel avverkats.
* * *
Stockholmsderbyt. Djurgården gör 1-0 på AIK typ i 85e minuten. Ja, tänk vad ett mål kan betyda. Förutom tre poäng alltså. I det här fallet betydde målet att matchen måste brytas av säkerhetsskäl. AIK-fansen - åtminstone många av dem - förenades i ett sällan skådat hjärnsläpp. Knallskott och brinnande bengaler kastades in på planen, stormning och fullskalig katastrof var nära. Matchen återupptogs långt om länge, då med ett AIK decimerat till nio man. Hjärnsläpp trängde nämligen in även i laget; två spelare fick rött kort vid en upploppsliknande incident direkt efter målet. Jag säger bara arma domare. Skipa rättvisa bland rättshaverister kan inte vara lätt. Jag tycker nånstans synd om AIK också. En av de mer anrika klubbarna i allsvenskan, nu i djupaste kris.
* * *
Mjällby-Halmstad 0-2. Massivt bollinnehav. Massivt spelövertag. Ändå förlust. Lika bra att se sanningen i vitögat: Mjällby löper risk att åka ut. Laget saknar fotbollens viktigaste beståndsdel: förmågan att göra mål. Då blir det svårt att vinna matcher och i princip omöjligt att nå upp till de där 30 poängen som brukar krävas för nytt kontrakt. Tolv pinnar så här långt är bra betalt för åtta ynka mål; något på straff, flera tursamma eller slumpartade, ytterst få via distinkta avslut. I den delen blöder Mjällby. Då hjälper det inte att mittfältet gnuggar på och vinner bollar. Eller att försvarsspelet är okej, om än långtifrån fjolårets nivå. Det går liksom inte att hålla nollan varje gång, ett allsvenskt lag måste tåla baklängesmål utan att det per automatik innebär förlust.
*. *. *
Hur Mjällby ska lösa knuten vet jag inte. Man har de anfallare man har. Moro närmast något som liknar allsvensk klass och spelförståelse. Dock föga betrodd av tränaren, därför sällsynt i startelvan. Mot Halmstad struken ur truppen pga skada. Noah Persson däremot var med. För sista gången. Den unge backen/yttermittfältaren fortsätter nu karriären i Schweiz. Hur han - lagets kanske viktigaste spelare - ska ersättas är ett annat problem för Mjällby. Sportchefen Hasse Larsson har en del att jobba med, den saken är klar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar