Fyra hela matcher. Plus en halv. Det var vad jag såg av den allsvenska återstarten. Om jag har nåt liv? Delvis, annars hade jag sett alla åtta. Nån måtta får det va’, även på överdriven lyxkonsumtion av fotboll.
*. *. *
Jag började med MFF-Sirius, rundade av med Mjällby-Kalmar. Däremellan Halmstad-Göteborg och Djurgården-Varberg. Samt andra halvleken av BP-AIK. Blandad kompott, mycket nöje. Sista intrycket biter sig fast: Mjällbys insats mot Kalmar. Klart bättre än jag fruktat. 1-1 med mersmak. Utan Rosengren och Noah Persson som flyttat till lukrativare marknader. Utan Alexander Johansson som skadat sig på träning. Med ikonen David Löfqvist tillbaka i startelvan för första gången i år. Mjällby är tunt numera, har knappt nåt att byta med, åtminstone inget som tränare Torstensson litar på. Han kör sina ”darlings” så länge de orkar, ibland längre. Arbetshästar, krigare, bultande hjärtan. Det höll igår, kunde och borde räckt till tre poäng. Beundransvärt i stunden - men farligt på sikt.
*. *. *
Med ”farligt” menar jag de avstängningar som lurar runt hörnet. Fem av spelarna i Mjällbys cementerade startelva står på två varningar. En tredje och det är klippt. Då tvingas Torstensson använda sin bänk, antingen han vill eller ej. Har Mjällby de marginalerna? Kan rostigt reservkapital bara kliva in och fylla ordinarie skor? Tvivlar. Minst sagt.
*. *. *
På söndag kommer Mjällby till Malmö. Hade tänkt gå. Men tyvärr. Allt ”bra” utsålt, meddelar min dotter efter att ha forskat i ärendet. Ströbiljetter kvar men då på sämre utsiktsplats. Jag tar det som en man, tv duger. Lite oväntat dock. Att Mjällby var en sån publikmagnet alltså. För inte är det väl Pontus Janssons eventuella comeback i MFF som febrar?
*. *. *
Ett lag jag tyckte synd om i återstarten var IFK Göteborg. 0-0 i Halmstad kan verka okej, men som matchen såg ut var det två förlorade poäng snarare än en vunnen för Göteborgs änglar. Laget famlar efter flyt, en dubbelträff stolpe till stolpe i slutet var bara så typisk. Får se om det vänder mot Varberg härnäst. Jag tror det, spelmässigt fanns en del goda tecken i Halmstadmatchen.
*. *. *
Apropå överdrifter. Skriver jag inte lite väl mycket? Lite väl ofta? Känns så. Får försöka ransonera mig framöver. Obs, inget löfte, men en seriöst menad målsättning. Man ska va’ rädd om de (relativt) få läsare man har, inte trötta ut dem. Låt mig bara avslutningsvis säga vad jag tycker om dokusåpan ”Seger i VM-truppen till varje pris”. Ett ord räcker. Fel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar