Spelare och tränare kommer och går, sportchefer och klubbdirektörer består. Lite så kan det kännas att följa den moderna fotbollen, t ex det aktuella skeendet i MFF. Idag läser jag i Sydis att fansfavoriten Jo Inge Berget får lämna klubben mot sin egen vilja. Kontraktet har gått ut. Förnyas icke, punkt. Samtidigt läser jag att Andreas Georgson ”omplaceras”. Från sportchef till en mera diffus roll i ledningshierarkin. Med bibehållen lön, får man förmoda. Ny sportchef blir den gamle: Daniel Andersson. Som i sin tur därmed lämnar en mer diffus roll i ledningshierarkin. Tillbakakaka, så att säga. Från sidan kan man bara le - om man nu roas av farsartade skådespel.
*. *. *
MFF hade alltså tre olika tränare under fjolårssäsongen. Den ene var Georgson själv. Som i egenskap av sportchef var (med)ansvarig för rekryteringen av de andra två. Liksom han hann bli för tränare nr 4 inom ramen för ett kalenderår: den nyligen anställde Henrik Rydström. Rörigt? Onekligen. Fast inte värre än på spelarfronten. Georgson gjorde exakt vad en sportchef förväntas göra: sålde, köpte, valde bort, valde ut. Lyckades ibland, misslyckades lite oftare. Möjligen är det därför han omplaceras nu - mjukt och varmt, men dock. Spelare kommer sällan undan med ”omplacering”. Jo, till frysboxen förstås. Typ Romain Gall, som med den gångna säsongen äntligen suttit av sitt MFF-kontrakt.
*. *. *
Vad gäller Berget är det intressant att läsa om skälet till att MFF inte vill förlänga. Föryngring av spelartruppen, enligt Daniel Andersson. All respekt - om det inte vore för att MFF samtidigt presenterat Anton Tinnerholm som ett av hittills två klara nyförvärv. Tinnerholm blir 32 om några veckor, Berget blev 32 i höstas. Föryngringsresonemanget haltar, låter inte trovärdigt. Kvar i truppen finns ju dessutom - såvitt jag vet - spelare som Rieks, Moisander, Martin Olsson, Lasse Nielsen; alla runt eller förbi 35. Än så länge finns även yngre ”stjärninköp” som Pena och Buya kvar, frågan där är väl bara hur länge. Ingen av dem har gett sken av att trivas i MFF. Eller omvänt: MFF med dem.
*. *. *
Apropå modern fotboll stör jag mig på Djurgården. Den malliga huvudstadsklubben har blivit en Mjällbyfilial. Räknar jag rätt - och om fjolårstruppen är intakt - har Djurgården nu sex spelare med Mjällbyförflutet. Gracia och Bergström de senaste tillskotten. Vad Bergström ska i Stockholm att göra begriper jag inte, killen är faan mer blekingsk än Rosenbom. Men money talks, som dom säger i en annan del av världen. Och Djurgården har helt enkelt mer av den varan än Mjällby. Som förvisso också köper, fast av det som blivit över sedan de rika och skrupelfria klubbarna glufsat i sig. Ack ja, den fotbollen. Vad hände med klubbkänsla å sånt? Jag tror jag vet: pengarna har ätit upp rubb & stubb för länge sen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar