Innan man hackar på andra bör man rannsaka sig själv. Så det gör jag nu, på förekommen anledning. 1. I mitt förhandstips om årets fotbollsallsvenska avfärdade jag Häcken som möjligt topplag. 2. Jag uttryckte också en bestämd uppfattning att Milos Milojevic var absolut rätt tränarval av MFF. 3. Ja, jag utnämnde MFF till guldkandidat även i år. 4. Ja, jag skrev att Helsingborg var stabilt nog för en trygg position utanför bottenstriden. 5. Tro’t eller ej; livet som besserwisser är faan inte lätt. Allt som oftast får man skratta åt sin egen spegelbild. Eller gå med rumpan bar till närmaste skamvrå.
*. *. *
Okej, blott en tredjedel av allsvenskan är avverkad. Inte ens det för vissa lag, däribland de två i tabellens topp. Hammarby och just Häcken, båda med 20 poäng på nio matcher. AIK har också 20 men med en match mer spelad. Den trion ligger så att säga ”rätt i positionerna”. 60 poäng, ibland lite till, brukar krävas för guld. 20 per tredjedel i snitt och man är med i matchen, så mycket kan man konstatera utan att gå upplösningen i förväg. Och för mig personligen är alltså Häcken den stora överraskningen så här långt. Bäst helt enkelt. Vassa nyförvärv, balanserat lagbygge, en pånyttfödd striker i Jeremejeff. Nio mål redan, det senaste gjorde han idag mot MFF.
*. *. *
MFF, ja. 1-2 mot Häcken, tredje raka förlusten. Det hjälpte föga att sjukstugan var halvtömd och spelet markant bättre än mot Djurgården senast. Bristerna sken igenom. Uddlösheten i anfallet, vissa veteraners relativa långsamhet, självförtroenden som tagit stryk. Tydlig rost här och där, som logisk konsekvens av långa skadeuppehåll. Tänker framförallt på Kiese Thelin, tillbaka från start men aldrig i närheten av normal standard. Det sprudlade på ett helt annat sätt om Häcken. Som det gör om lag i medgång, i harmoni. Allt i händerna på allsvenskans kanske klokaste tränare. I alla fall den äldste: norrmannen Högmo, 61. Visdom kommer ju med åren, sägs det. Gäller måhända även i fotboll.
*. *. *
Föga oväntat blev Helsingborg först i årets allsvenska med att kicka tränaren. 1-4 mot Värnamo, och så var sagan all för Jörgen Lennartsson. Hyllad i fjol, syndabock nu. Det är precis detta som gör det så svårt att tycka om HIF. Den eviga turbulensen. De ständiga panikattackerna. Gud vet hur många tränare klubben kickat genom åren - min omedelbara känsla är att det är alla som anställts, men det kan vara en blygsam överdrift. En brännande fråga här och nu är förstås om även Milos Milojevic hänger löst. MFF brukar inte avsätta tränare i förtid, det är ju mera sällan resultaten föranleder åtgärder av HIF-modell. Men i rådande läge vete tusan om det finns några marginaler kvar för Milojevic. Cupfinal mot Hammarby på torsdag, överlever han en förlust även där? Tvivlar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar