AIK-MFF 2-0. Ett självmål. En straff. Tio skador. Och noll poäng. Allt hänger ihop: otur, oskicklighet, sjukstuga, slutresultat. AIK var helt enkelt bättre än denna nödkonstruktion av MFF. Stabilare, smartare. Fick dessutom ett tidigt självmål att gå på - och det vet väl hela Fotbolls-Sverige vid det här laget: ger man AIK 1-0 ger man matchen. MFF försökte och försökte, hade mycket boll och mycket vilja. Men målchanser? Få, nästan ingen riktigt het bortsett från en lite slumpartad stolpträff av Abubakari. AIK:s försvarsspel är grymt, sex nollor på åtta matcher talar sitt tydliga språk.
*. *. *
Jag lider med Milos Milojevic, den nye MFF-tränaren. Han trodde - föreställer jag mig - att han kom till en seriös guldkandidat. Han kom till ett skadekaos, en rehabklinik. Hur kunde det bli så? Kanske måste svaret sökas i spelartruppens åldersstruktur. Många var veteraner redan i fjol eller i förfjol, skador spökade även då om än i mer begränsad omfattning. Men ingen blir liksom fräschare med åren, sent i karriären ökar alltid risken för t ex förslitningsskador. Ljumskar, vader, baksida lår etc. MFF:s aktuella skadelista tyder på att klubbens ansvariga i någon mån underskattat betydelsen av föryngring och förnyelse. Igår nådde eländet närmast tragikomiska höjder: Lasse Nielsen, omskriven i lokalpressen på själva matchdagen som något av den siste stålmannen i lagbygget, kom inte till spel. Sjuk.
*. *. *
I hans ställe fick tjecken Chalus debutera som startspelare. Det gick sådär. Hyggligt långa stunder, galet i slutet. Chalus orsakade nämligen straffen som gjorde att AIK för en gångs skull kunde vinna med 2- och inte 1-0. Så dags vaktade Diawara MFF-buren, Dahlin hade utgått med ”känningar” i ljumske. För andra matchen i rad. Mer som skvallrar om läget i himmelsblått: Toivonen gjorde sin vanliga timme, Martin Olsson inte ens det. Två hedervärda kämpar värda all respekt - men av allt att döma slut som 90-minutersspelare. Sitter jag alltså här och räknar ut MFF som guldkandidat i årets allsvenska? Nä, fullt så korkad är jag inte. 22 omgångar återstår. I sommar öppnar väl dessutom nåt fönster för spelartransfers ut eller in. Så mycket kan hända, absolut.
*. *. *
Att MFF skulle återfå något slags glans så fort A C, Kiese, Lewicki m fl kommer tillbaka tror jag dock inte på. Så enkel är sällan fotbollens skadeproblematik. Snarare tvärtom: ju längre uppehåll, desto tuffare väg till förväntad nivå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar