Från käftsmäll till knockout

MFF-Sparta Prag 0-2. Magplask i ankdammen, hack i hajpen. Om inte de mest gåtfulla miraklens tid är förbi kan MFF glömma Champions League. Finns inte på kartan att man vänder detta i returen. Europa League får duga - jämte fortsatt jakt på allsvenskt guld. Svårt nock givet gårdagens insats. 0-1 hade varit en käftsmäll, 0-2 i slutminuterna kändes som en ren knockout. Och då var det inget överdådigt lag man mötte, det var Sparta Prag. Ganska torftigt i internationell fotbollskontext, ändå klart bättre än MFF.

*. *. *

Jag upplevde matchen som märkligt odramatisk. Nästan lite avslagen. Fullsatt Stadion, men halvdan stämning. MFF-fansen brukar kunna bättre, framförallt högre. Om det nu inte var jag som hade för låg volym på tv:n. 0-1 efter knappa halvtimman fick förstås en avkylande effekt. Ett fatalt mål. Stryger i egen bur, mer eller mindre otagbart för Dahlin. Även en målvaktsklippa tappar ju lite smidighet med åren, det kommer man inte ifrån. Jag tror nog att Dahlin, idag 38, klarat både ettan och tvåan i sin ”prime time”.

*. *. *

MFF hade trots allt sin bästa period i matchen direkt efter 0-1-målet. Där fick man till ett visst tryck. Embryon till farligheter, tendenser till ordnat spel. Mest tack vare Nanasi, som nästan alltid. Samtidigt - ja, matchen igenom - avslöjades MFF:s svaghet. Kvalitén längst fram. Botheim och Kiese-Thelin. Hedervärda kämpar, absolut. Räcker länge i allsvenskan, åtminstone från och till. Internationellt krävs mer. Säkrare bollmottagning t ex. Rappare steg, distinktare avslut. Tro på vad man kan, inte tvivel.

*. *. *

Satt och funderade på MFF:s berömda bredd. Såg den aldrig komma. Henrik Rydström gjorde två byten i matchen. Magert, fattigt. Sparta Prag gjorde fem. Okej, delvis i tidsfördröjande syfte, tjeckerna var duktiga även i den detaljen. Men att endast Ali och Christiansen fick lyfta från MFF-bänken kändes förbryllande. Ingen av dem gjorde f ö skillnad. Ali visade sin lägsta irrationella nivå, och den kan älskas blott av motståndare. Man kan onekligen undra när sommarförvärvet Haksabanovic ska anses spelduglig.

*. *. *

I snart två månader har han varit ”blå”. I de senaste fem, sex matcherna har han funnits med på bänken. Facit: några pyttesmå inhopp, i princip utan bollkontakt. Har MFF köpt en gris i säcken? Är Haksabanovic slut? Offer för sin egen misslyckade utlandskarriär? Hoppas inte. Killen är 26, borde ha mycket kvar att ge. Men tvivlen växer, Rydström håller så klart inte honom kort för att jävlas. Och apropå marginaliserade MFF-spelare: Makolli? Ung, lovande, betrodd tidigare under säsongen, nu helt ute ur matchtrupperna.