Sverige-Frankrike 28-37. Det finns gränser. I damhandboll går den för svensk del nästan alltid vid Frankrike. Också ikväll. Första kvarten släckte allt hopp. 0-3, 1-5, 2-10, 3-13...matchen var körd redan där, drömmen om VM-final bortspelad. Snopet, snudd på pinsamt. Jag trodde att Sverige närmat sig Frankrike i klass, möjligen trodde de svenska spelarna likadant. Och Hellgren. Och Frändesjö. Och Ahlm. Ja, hela tv-expertisen. Sånt e’ livet: förhandsanalyser kommer på skam, verkligheten krossar illusionen.
*. *. *
Som handbollsvän måste man ge sig för detta Frankrike. Ett otroligt spelskickligt lag. Dubbelkomplett; två i princip likvärdiga alternativ på varje position. Coachat av en äldre herre som varit med under hela framgångssagan, dvs i gott och väl tjugo år. Krumbholz, tror jag att han heter. Jämte honom känns Sveriges Axner tämligen liten - men vilken coach gör inte? Skulle vara Norges Åsa-Nissekopia då, den mannen har man också lärt sig känna igen. Fast sällan med lika plågat ansiktsuttryck som han hade idag.
*. *. *
Första semifinalen mellan Norge och Danmark hade nämligen allt som saknades i den andra. Spänning, dramatik, tvära kast mellan hopp och förtvivlan innan ”Åsa-Nisse” och hans damer kunde pusta ut. 29-28 efter förlängning, avgörandet med tusendelar av en sekund kvar till själva slutsignalen. Målskytt Henny Reistad, vem annars? Norges fixstjärna gjorde 15 mål i matchen, därav lagets samtliga sex i förlängningen. Makalöst, har nog aldrig sett en enskild spelare dominera ett skeende på det sättet.
*. *. *
Grymt för Danmark som ledde med fem i halvtid och höll undan fram till sista minuten av ordinarie speltid. En gammal hederlig punktmarkering av Reistad hade kanske inte varit fel - men jag är glad att den uteblev. Nu återstår bara en favorit i repris: Frankrike-Norge i VM-final. Vem som vinner? Inte en aning. Det enda jag är nästan säker på är att fransyskorna inte kommer tillåta Henny Reistad att upprepa sin målorgie från semin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar