Sverige-Norge 25-27. Dessa norskor. Denna Kathrine Lunde. Fantastiska på handboll. Så svåra att besegra, så jobbiga att göra mål mot. Lunde lär ha fyllt 42 men är fortfarande världens bästa målvakt - när hon har sin dag och form. Som igår: Sverige gjorde en bra match. Krigade i 60 minuter, höll jämna steg, sålde sig svindyrt. Skillnaden var till slut och i huvudsak bara Lunde. Hon blev omöjligare ju längre matchen led. Ryde i Sveriges bur gick motsatt väg: från Lundes jämlike i första halvlek till medioker och utbytt i andra. Offer för motståndet, så att säga.
*. *. *
Norge hade trots allt lite fler ”händer” än Sverige. Ett antal skyttar, en kvalitet i tekniken och variation i utförandet som gjorde livet jobbigt för Ryde. Sverige hade - Jenny Carlson. Ensam och förvisso stark i niometersskyttet (nio mål) men kanske för att Norge föredrog att ta bort övriga eventuella hot. Jamina Roberts t ex. Strömberg, Lindqvist. Kanterna. Försöken till genombrott. Allt ”åts upp” av norsk smartness - eller av Lunde i buren. I ett avseende var Sverige minst lika bra (läs brutalt) som Norge: försvarsspelet med Lagerquist/Blohm som svårforcerat mittlås. Högsta klass, därav de snåla målsiffrorna.
*. *. *
Tyra Axner? Underbart är flyktigt; succé mot Danmark häromdan, kort inhopp utan avtryck nu. En annan talang, Nina Koppang, fick desto mer speltid. Visade mod, saknade kraft, blandade och gav. Kanske kan hon bli nå’t med tiden - men osvuret är bäst: Hanna Blomstrand, en företrädare som lovande högernia, har försvunnit ut i det blå. Om det beror på skada eller stagnation vet jag inte, borta är hon numera. Det är däremot inte Sveriges chans att nå semifinal i detta EM. Norge krympte den, men segrar mot Ungern och Kroatien kan fortfarande räcka. Givet då att vissa andra resultat går Sveriges ärenden.
*. *. *
Saknade på EM: televisionens radarpar Perlskog/Hellgren. Den senare är kvar, Perlskog har fått sluta. Varför är oklart, åldern kan knappast vara skälet - båda är 67. Resultatet blir i vilket fall lite som korv utan senap. Eller som Helan utan Halvan. Perlskog/Hellgren kunde göra en slätstruken match underhållande, duons inbördes ”småtjafs” gav ett mervärde åt tv-tittandet. Inget ont om de nya kommentatorerna. Ej heller om experten Martin Frändesjö, hans sakkunskap och analytiska förmåga är odiskutabel. Men engagemanget, lidelsen, humorn i allvaret...tyvärr, ett minne blott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar