Numera är det ett lagbrott att slänga tobaksfimpar på marken. Böter och skam. Men. Jag behöver inte gå längre än till Bänken här nere på gården för att upptäcka civil olydnad - eller vad man nu ska kalla svineriet. Drivor av fimpar ligger slängda på marken, ytterligare några har tryckts in mellan bänkribborna. Nej, det finns inga askkoppar vid Bänken. Det borde finnas, kan jag tycka. På gårdsbänkar sitter ofta folk som röker, det kan inte vara någon hemlighet för fastighetsägare som proklamerat (fullt berättigat) rökförbud i lägenheterna. Dock ursäktar det inte lagbrytarna. Papperskorgar med uttag för fimpar finns utanför de flesta trappuppgångar - och då snackar vi max 20 meter från Bänken. Hur svårt kan det va’?
*. *. *
Har funderat på vilka miljömarodörerna är. Jag sitter där ju själv, ett par tre gånger om dan. I regel ensam. Inser att jag därmed tillhör de misstänktas skara, har mer än en gång hört förbipasserande icke-rökare muttra i den riktningen. Ibland har blickarna tvingat mig till ett bedyrande: ”nej, nej, icke en fimpe är min. Jag är lika förbannad som du”. Senast idag var jag nära att påbörja en upp-plockning, ett 50-tal fimpar vore trots allt ingen match att undanröja. Slog bort tanken i sista stund. Ligga på alla fyra och plocka skit efter andra - med risk för att inte komma upp igen. Nej min själ. Nån måtta får det va’ på godheten. Eller dumheten. Synd att ingen ordningsmakt kollar upp laglydigheten i det här fallet. Man kan ju jämföra med tillsynen av bilar på gårdens omfattande parkeringsytor. Herregud, p-vakter i cirkulation dygnet runt.
*. *. *
Men annars är den bra, Bänken. Där tänker jag i stort och smått. Där hör jag barnens glada stoj från förskolan ett stycke bort. Där sitter jag bokstavligt talat på livets skuggsida - inte helt fel när ens solskensdagar i någon mening ändå är förbi. Fast i morgon ska jag äta kräftor och dricka smultronsnaps. Hatt och haklapp på. Glömma åren, njuta nuet. Glyttigt är nyttigt, som det står på sista raden i mitt eget lilla vishäfte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar