För att gå rakt på sak: jag har fått tekniska problem. Min blogg är belagd med varningsflagg för ”känsligt innehåll”. Jag kommer inte åt den, möts av spärrar i olika steg. Läsarna däremot kan ignorera, klicka förbi och komma in. De som nu vågar. Många väljer att avstå, varningsskyltar väcker både respekt och rädsla. All min förståelse för det. Och som synes (?) kan jag fortfarande skriva och publicera, de funktionerna verkar vara intakta.
*. *. *
Självklart funderar jag. Vad exakt har fått Google att varningsmärka min blogg? Vilket eller vilka inlägg motiverar en sådan åtgärd? Hur och när har jag sprängt gränserna för det fria ordet? En händelse som ser ut som ett möjligt samband är publiceringen den 12.4. Den under rubriken Lägesrapport Malmö, där jag bl a skrev kritiskt om Israels medverkan i Eurovision. Långsökt? Tycker jag också. Men det var då, i direkt anslutning till det inlägget, varningarna dök upp. Kan vara en tillfällighet, ja. Eller inte. Israelfrågan är infekterad. Lätt att träffa ömma tår. Ännu lättare att bli missuppfattad.
*. *. *
Önskar jag kunde ringa Google för ett klargörande. Men det går ju inte. Telefonservice ryms inte i digitalsamhället, personliga samtal är ute. Jag har inte ens lyckats hitta en adekvat mejladress, men det kan förvisso bero på att jag är en teknisk idiot. Man sitter där man sitter. Olyckligt ovetande liksom. Osäker på om det verkligen är Google som brännmärkt bloggen. Man läser så mycket om ”hackare” å skit, enskilda individer eller intresseorganisationer som äger makt och medel att sabotera. Jobbiga saker att grubbla på. Glädjedödande. En anspråkslös liten blogg, vad är problemet?
*. *. *
I 15 års tid har jag hållit på. Över 3000 inlägg. Bloggen har blivit min pensionärspassion, läsarna mina närmaste vänner. Vissa vet jag inte vilka de är, men det gör bara skrivandet mer spännande. Allt har förstås ett slut, kanske har jag skjutit på det länge nog. Skriva förutsätter lust och det har jag haft nästan i överflöd. Tills nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar