Glädje i fotbollshjärtat idag. Derby, mitt engelska favoritlag jämte Arsenal, tog steget upp i andraligan. 2-0 mot Carlisle i sista omgången av League One. Kufiskt namn på en tredjeliga men i England bryr man sig inte särskilt mycket om nivåer. Hörde jag rätt var det drygt 30 000 på matchen. Fullsatt, otrolig stämning. Planstormning av segerrusiga supporters när allt var över. Såg det hela på tv, svårt att inte bli fascinerad.
*. *. *
Så länge jag kan minnas har jag haft ett gott öga till Derby. Nåt spänningsväckande med själva namnet, tror jag. I en svensk kontext alltså. Di Blåe mot Di Gule när jag flyttade till Malmö en gång i tiden. IFK mot AIK under mina barndomsår i Oskarshamn. Alla sådana lokala prestigemöten kallades derby, jag förstår fortfarande inte varför, men möjligen var det där jag fick feeling för ”riktiga” Derby. Fanns förresten en svensk fotbollsklubb som hette likadant, Derby i Linköping. Upplöst nu, vad jag vet.
*. *. *
Seriöst berörd av Derby blev jag framförallt på 1970-talet. Tipsextratiden. Laget med färgstarka profiler som Colin Todd, Archie Gemmill, Kevin Hector, Charlie George, Roy McFarland…för att nämna dem som ligger längst fram i minnet. Två gånger, -72 och -75, blev Derby ligamästare, vann det som idag kallas Premier League. Storhetseran, kort men ljuv. Senast Derby var uppe i högsta ligan gick det desto sämre. 2007, närmre bestämt. Rekordlåga 11 inspelade poäng, nedflyttning med dunder och brak.
*. *. *
I dagens Derby finns inga Todd’s eller Hector’s och allra minst någon Charlie George. Sådana fotbollsspelare ”görs” inte längre. Istället ett starkt kollektiv där ingen sticker ut, ingen faller igenom. Jämnt och bra - och så vitt och svart förstås. Derby’s klassiska färger, nästan lika gamla som klubben i sig. Vilket inte vill säga lite: Derby County bildades 1884. Fyller därmed 140 i år, om jag räknar rätt. En aristokrat i brittisk fotboll, väl värd lite succé jubileet till ära. Kul att man fick uppleva den.
*. *. *
Apropå derby möter Mjällby Kalmar på måndag. Jo, matchen marknadsförs faktiskt så. Sydostderby, mera exakt. Gränsfall, tycker jag nog. Det skiljer väl trots allt 15 mil eller nåt mellan orterna. Hursomhelst kommer jag hem lagom till avspark. Det var nämligen kravet för att jag skulle åka med på utflykt medelst övernattning i morron. Säger inte vart men det börjar på U och slutar på -red.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar