Somliga lider i kvalfyllda tider

Slutspelstider i handbollen - och parallellt med det diverse kval för att klättra eller falla i seriesystemet. Alternativt bli där man är. Som HF Karlskrona. Vet inte om det är tredje eller fjärde året i rad man kvalar till ligan just nu, vet bara att det skiter sig varje gång. I skarpa lägen vilar det tyvärr något hopplöst över HFK. Första kvalmatchen mot OV Helsingborg häromkvällen var bara så typisk. Ledning 17-11 i upptakten av andra halvlek, sedan tvärstopp. Resten slutade 8-17, matchen 25-28. 0-1 i ”bäst av 5”, två hemmamatcher för OV härnäst. Redan avgjort? Ja, allt annat vore helt sensationellt.

*. *. *

Som god tvåa i allsvenskan tog HFK 40 poäng, det skvallrar om hygglig klass. Men utan de obegripliga tvärstoppen hade man vunnit serien och gått direkt upp. Som hemma mot Amo: 24-16 med kvarten kvar, 29-29 vid full tid. Som borta mot Vinslöv: 0-15 (!) under två spridda perioder av fullskalig kollaps, dom borträknade ”vann” HFK med 27-13. För att nämna de två värsta exemplen. Gedigna lag ger inte bort poäng på det sättet. Det är det HF Karlskrona inte är. Gediget. Stabilt. Bäst när det gäller. Man har bredden, saknar spetsen. Många duktiga handbollsspelare men ingen som sticker ut, ingen som leder laget. Elva olika målskyttar mot OV, typiskt HFK det också.

*. *. *

Jag vet inte om tränaren Mathias Ekstrand byter på klockan, ofta ser det så ut. Alla ska spela, punkt. Helst lika länge, lika mycket. En sympatisk hållning i barn- och ungdomsidrott - men på elitnivå? Tveksamt. Ovanligt. De allra flesta lag har en tydlig förstauppställning som grund, eventuella byten anpassas till prestation eller läge i match. Något sådant kan i alla fall inte jag urskilja i HFK. Spelare byts ut liksom oavsett, även mitt i ett positivt stim. Nu ser jag att man köpt in isländske stjärnan Olafur Gudmundsson till nästa säsong. Kanske kan han bli den centralgestalt lagbygget skriker efter. Säkert är det inte. Jo, självklart om Gudmundsson är lika bra som han en gång var. Men hade han hamnat i Karlskrona då? Ett visst mått av tvivel smyger sig på.

*. *. *

Såg Ystads IF igår. Mot Skövde i SM-slutspelet. YIF:s andra halvlek, så imponerande! Det stod alltså 10-15 i halvtid, så långt var det snarare Skövde som imponerade. Gud vet hur Ystadsnacket gick i pausvilan - men tesen om att ”komma ut som ett nytt lag” fick definitivt full täckning. YIF gör 17-7 sista 30, vinner 27-22. Målvakten Hvenfeldt, skytten Jonathan Svensson, försvarsgeneralen Stenmalm, linjekrigaren Månsson, geniet Kim Andersson, tränare Carlén icke att förglömma; allt och alla bidrog till att Ystads IF plötsligt såg ut som det mästarlag man faktiskt blev i fjol. Återstår att se om det håller. Man vet ju hur handbollen är. Svängig. Inte bara i Karlskrona. Där f ö IFK går i väntans tider på kvalmotståndare. Örebro eller RP? Avgörande ikväll.