Avstängd hiss. Tilltäppta luftvägar. Trångfredag i Ullared. Svidande inflation. Glad Påsk? Jovars, det kunde varit värre. Det kunde varit - Ukraina. Är det bara jag som känner så nu för tiden? Att det finns problem och problem? Futtiga och riktiga? Insikten stör mig, jag skulle verkligen vilja leva rövare över att Ikano stänger av hissen under hela påskhelgen. Mig gör det inget, trapporna till andra våningen är en överkomlig utmaning. Men småbarnsfamiljerna på fjärde och femte? Hur gör dom? Bär glyttarna så klart, det är faan inget problem jämfört med Ukraina. Ibland tror jag att Ikano vet att vi resonerar så. Eller åtminstone vill att vi ska resonera så. Lydiga och fina, empatin på rätt ställe.
*. *. *
Vad gäller hissen gick den tydligen inte igenom besiktningen. Det kom ett mail om saken på skärtorsdagen. Inget beklagande eller så, bara en from förhoppning att den ska funka igen i morgon tisdag. Hur nu det skulle gå till. Inte ens en halv hantverkare har varit synlig i huset under påskhelgen. Distansjobbar man med hissar ur funktion? Med all respekt för teknikens landvinningar - tillåt mig tvivla. Men som sagt. Icke en käft har klagat. Några har suckat och stönat i trapporna, någon hade fått lämna återbud till ett planerat besök från farmor och farfar. Livet går vidare. Och tvärs över gatan hänger påminnelsen som håller oss tillbaka. Ukrainas flagga. Förr på husfasaden, numera i ett fönster. Heltäckande.
*. *. *
Den är gul och blå, ungefär som den svenska. Kanske stärker det vår känsla av samhörighet. Förändrar våra perspektiv. Inte mycket, men något. Man gnäller med lite mer eftertanke, liksom. Astmaförkylning? Håll flabben och inhalera. 1,5 timme i kassakön på GeKås? Skyll dig själv, fubbick. Skyddsrum är värre. Inflation? Kommer och går. Utgör inget hinder för invasion - i Ullared. Hiss ur funktion under en storhelg? Inget som gör svensken till fransos. Ja, ni vet det där folket som går man ur huse för att demonstrera mot höjd pensionsålder. Till 64. Hallå Frankrike, här i Sverige jobbar vi numera till 70. Om vi så behagar. Minst till 65 i vilket fall. I fransmännens dna ligger nog inte att relativisera problem.
*. *. *
Sport? En annan gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar