Jag var på cirkus igår. Brazil Jack, Mölleplatsen i Malmö. Kom hög, gick låg. Detta var lite väl mager kost till lite väl fet kostnad. Mormor, morfar, barnbarn; 1400 spänn. För en knapp timmes cirkus, effektiv tid. Två akter, paus emellan som annonserades till tjugo minuter men blev det dubbla. Och då har jag inte räknat det oförutsedda avbrottet kort in på andra akten, relaterat till en hiskelig olycka.
*. *. *
Numret ifråga presenterades som något utöver det vanliga - men att en av luftakrobaterna skulle störta rätt ner i publikhavet ingick nog inte i planen. Det var vad som skedde. Dessbättre - tror jag - utan allvarliga personskador. Förutom chock och förstämning. Minst två familjer med gråtande barn bröt upp, lämnade tältet i förtid från händelsens centrum. I manegen monterades all utrustning kopplad till numret ner och försvann ut bakvägen med de fyra artisterna. Ingen förklaring. Ingen ursäkt. Inget beklagande. Bara en tyst extrapaus, sen på’t igen. En dryg kvart senare var allt över.
*. *. *
På ett sätt kunde en knapp timma räcka. Cirkus utan djur blir begränsad till mänsklig akrobatik i olika former - och med all respekt: i längden kan det kännas lite segt, lite enahanda. Ingen skugga över artisteriet, tvärtom. Professionellt och gediget rakt igenom. Ruggigt förstås med intermezzot i andra akten, illa skött av arrangören. Sagt och skrivet med full insikt: personer som jag är inte målgruppen för Brazil Jack. Cirkusunderhållning är för barn. Föräldrar och gammelföräldrar följer med som sällskap, som finansiärer. Och kanske för ett litet rendezvous i sin egen flydda barndom.
*. *. *
Nu blev det som det blev. Många nöjda barn, vill jag tro. Men också många skrämda. Blandade känslor, sött och salt. Med (i vuxenperspektivet) vissa stänk av fiffel och båg: så lite cirkus för så mycket pengar. Hoppas artisterna fick en betydande del, det var dom som gjorde konst av konstigheterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar