Allt var inte fotboll helgen som gick. I Norrköping avgjordes svenska mästerskapen i friidrott - och SVT var där, sände i princip rubbet. Med Jacob Hård som oöverträffad kommentator och Alhaji Jeng som utmärkt bisittare. Ett nytt radarpar under uppsegling, skulle jag säga. Så länge det nu varar: Hård har passerat pensionsstrecket rent åldersmässigt, kanske kommenterar han på sista versen. Synd i så fall, väldigt svårt att se någon kronprins.
*. *. *
Det slår mig nu: har någon någonsin hört Jacob Hård kommentera en fotbollsmatch? Hockey? Boxning och liknande? Aldrig vad jag vet. Det skulle liksom inte ”klä” honom. Friidrott och skidåkning är Hård’s reserverade bord. Ädel sport. Inga råheter. Sällan några bortförklaringar. Ingen domare att hacka på. Inga löjliga ”fönster” för transfers hit och dit - eller skampålar för tränare som inte ”levererar”. Doping? Ja, jo, fläckvis förekommande i både friidrott och skidåkning. Hård är säkert den förste att må illa över detta - men avarterna definierar på intet sätt hans favoritsporter.
*. *. *
SM i friidrott är nåt speciellt. Så mycket äkta glädje. Så många fina prestationer, även utanför de allra bästa. Alla dessa män, alla dessa kvinnor, alla dessa tävlingsgrenar. All denna generositet; ingen surar över ett eget tillkortakommande, perspektivet ser ut att vara mycket större än så. Stort som Daniel Ståhl, höll jag på att säga. Mannen hivade alltså iväg diskusen över 70 meter - utan att bli svensk mästare. Simon Pettersson snuvade honom med någon decimeter, otroligt nog. Ståhl var glad ändå. Inte sen att gratulera heller. Det är så man umgås i friidrott, helt enkelt. Jag gillar det skarpt.
*. *. *
Visst, friidrotten var större förr, ett SM samlade fler deltagare. Men helgens tävlingar visade att charmen finns kvar. Tjusningen i en spurtuppgörelse på 10 000 meter. En Henrik Larsson som kutar 100 meter på 10,3 sekunder. En Stefan Holm Junior - Melwin - som flyger över 2,18 i höjdhoppet och blir svensk mästare vid 17 års ålder. En Wilma Svensson som visar att sprinterlöften numera finns även i min gamla barndomsstad Oskarshamn. Nej, ingen medalj men hon var hyfsat nära både på 100 och 200. En Maja Åskag som överträffar sig själv i längdhoppet och vinner på sensationella 6,73. Stort och smått, strålande tv-underhållning alltihop. Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar