måndag 15 augusti 2022

Blått och blandat från tankeverkstan

Okritiska hyllningar till MFF i dagens lokalpress. 3-1 mot ett torftigt Sundsvall räcker tydligen för att rimliga analyser ska utebli. Själv såg jag matchen på tv - och blev mer konfunderad än imponerad. Här har MFF alltså köpt in en spjutspets med näsa för mål. Men placerar honom som ytter. Kantspringare. Vilsen och övergiven, knappt involverad i spelet. Hur tänkte Andreas Georgson där? Exakt när blev Buya Turay ”korridorlöpare”? Mannen har väl profilerat sig som skyttekung eller? Inhandlats därför eller? Att sätta Buya Turay på kanten är lite som att sätta en sportchef på tränarposten. Inte dömt att misslyckas, men utmanande och mycket märkligt.

*. *. *

Ingenting om detta i tidningarnas efterskörd till matchen. Bara en brutal 1a på Buya Turay i den fåniga betygsättningen. Som om allt var hans eget fel; placeringen i laget, utanförskapet i spelet, usla mottagningar av de fina passningar han trots allt levererade. Jag förstår Buya’s frustration - i tv gick den inte att ta miste på. Men annars var det rätt okej i MFF. Mer än så under slutfasen av första halvlek. Tre mål inom loppet av sju minuter där, game over. Efter pausen tog leklust överhanden, skärpan försvann till förmån för något slags underhållningsfotboll kemiskt ren från effektivitet. Det kostade halvleken. Sundsvall vann den ju faktiskt med 1-0. Inget att göra affär av, sånt händer.

*. *. *

Ratad i Malmö. Vilsen i Halmstad. Hemma i Värnamo. En uträknad målmaskin har hittat rätt i fotbollstillvaron. Respekt, Marcus Antonsson.

*  *  *

Henrik von Eckermann. Världsmästare i ridhoppning. En storartad bedrift, här och där klassad som bragd. Nästan så jag känner mig delaktig: karl’n bär ju halva mitt efternamn. Vi är dock inte släkt. Han är adelsman, jag en helt vanlig medelnisse. Med ringa erfarenhet av hästar dessutom. En klapp på nosen på morfars fetaste ardenner är allt - och det var på 1950-talet. Den kusen kunde nog inte hoppa, men han var en jävel på att jobba. I transportsektorn, inte minst.

*. *. *

Ikväll har jag sett Häcken-Mjällby. 1-0 Häcken, förargligt nog. Avgörandet föll sent, runt 77e minuten. Typiskt topplag att ha det flytet. Och typiskt Mjällby att försvara sig väl men inte riktigt våga eller kunna framåt. Arton gjorda mål på arton matcher är för klent, motsvarande siffra för Häcken är 43. Oroande för Mjällby: mittbacksklippan Gracia utgick i slutet, en skada på honom är det sista laget behöver. Härnäst väntar hemmamatch mot MFF. Tufft det med. För vem säger jag inte, då kan jag bli kallad sillastrybare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar