På Lööf’s sida...

Man behöver inte vara centerpartist för att gilla Annie Lööf. Det räcker länge att vara en helt vanlig människa. Som råkar leva i Malmö. Mångkulturens högborg. Med allt vad det innebär: goa grannar i huset där jag bor, fotbollsklubbar som visar att stan är så mycket större än bara MFF. Krogägare, pizzabagare, Muhammed bakom taxiratten, Mustafa i bussen, Berta som sliter på äldreboendet. Tusentals så kallade invandrarungdomar som precis tagit studenten och har en ljusnande framtid i sikte - den där det inte blir nåt konstigt eller skumt med att heta något annat än Karlsson eller Åkesson i efternamn. Det är detta, tror jag, som är Annie Lööf’s Sverige. Och mitt.

*. *. *

Gängkriminaliteten? Finns också i Malmö, det vore ”blint” att förneka. Skjutningar, sprängningar. Blåljus för jämnan. Familjetragedier med överrepresentation av unga killar - både bland offer och gärningsmän - som kan knytas till en ”ansvarslös invandringspolitik”. Sistnämnda ett citat från den papegojliknande SD-propagandan. Alltid så: man ser det man vill se, lyfter det som så att säga gagnar ens ärende. Och SD:s ärende delas av borgerligheten i stort: störta sossarna, om så till priset av ansvarslös anständighet. Allt för makten. M, KD, nu även Liberalerna; inga skrupler, SD är en förhandlingspart bland andra. Den enda som spjärnar emot är Annie Lööf. Där Kristersson och Pehrson kröker rygg, där står hon rak som en fura. 

*. *. *

Principfasta politiker växer inte på trän, Lööf kan rentav vara den sista. Paradoxalt nog verkar det inte löna sig. Centern krymper i opinionsmätningarna, folk stör sig tydligen på vägvalet. Och apropå val: ponera att Annie Lööf gjort som hennes f d Allianskollegor. Krokat arm med SD, omfamnat det ”nya normala” i synen på människovärdet. Då hade valet redan varit kört, högerregeringen ett faktum. Nu kan det trots allt bli lite spännande. Själv oroar jag mig för den dag Annie Lööf slutar. Hon är ju inte evig som partiledare - och vem vet vad en efterträdare har i ryggsäcken. Jämför Reinfeldt och Kristersson (parentesen Kinberg Batra glömmer vi) i Moderaterna, då förstår man vad ett partiledarbyte kan innebära.