Allsvenskan vilar. Superettan likaså. Det betyder inte att livet är fattigt, men möjligen lite urvattnat för oss som gillar fotboll. Om man nu inte håller tillgodo med vad som faktiskt bjuds. Matcher på lägre nivå alltså. Sådana finns, vitala delar av seriesystemet rullar på ett tag till. Ikväll tänker jag cykla ner till Limhamns IP och kolla på Limhamn-Croatia i femman. Förra helgen var jag på Hyllie IP och såg Malmös nya innelag Ariana som gästades av Högsby från mina forna hemtrakter (Oskarshamn) - och där talar vi division 2.
* *. *
Ariana var en angenäm upplevelse. Klubben är ung, klättringen genom småserierna remarkabel. Ett år i varje i princip. Hur det går i tvåan återstår att se, just nu är man med i kopplet som jagar ledande FC Rosengård. Högsby blev en munsbit på vägen: Ariana vann 5-0 efter glimtvis ögonfägnande fotboll. Roligast var ändå ramen. I tidningen angavs publiksiffran till 450, känslan och stämningen sa betydligt fler. Många afghaner av naturliga skäl; klubben bildades en gång av personer med rötter i just Afghanistan. Upptagningsområdet är i första hand Kroksbäck, det är där man bedriver barn- och ungdomsverksamhet.
*. *. *
Hur A-laget finansieras vet jag inte - men klart är att Ariana FC har gott om vänner. Generösa sponsorer å ena sidan, ideella krafter å den andra. Alla besjälade av samma idé: piffa upp Malmös fotbollskarta, sätta in Ariana i ett större sammanhang. Ingen säger allsvenskan, i alla fall inte högt. Däremot säger rätt många superettan - som ett slags rimlig målsättning i närtid. Fast då tvingas man nog byta idrottsplats. Hyllie har sin picnicliknande charm; mycket grönytor, här och där bord och stolar utplacerade i all enkelhet, familjevänligt på ett sätt som inte är särskilt vanligt i fotbollen. Tror aldrig jag sett så många barn - och mammor för den delen - på match som i lördags.
*. *. *
Vad som saknas på Hyllie IP är en traditionell läktare. I planens längdriktning finns en ”stenhylla” i tre eller möjligen fyra avsatser, det är allt av publikkomfort. Förutom gröngräset uppe på slänten. En miljö att älska, absolut. Men föga division 2-mässig, och helt utesluten om Ariana en vacker dag skulle nå målet. Superettan kräver liksom mer än vad Hyllie IP i nuvarande skick kan erbjuda. Säkert även lite mer än vad Ariana FC i nuvarande skick kan erbjuda. Laget såg förvisso starkt ut, flera spelare briljerade, själv blev jag mest förtjust i nr 14 Edi Edbegdi. Men det var mot Högsby, kanske inte den skarpaste av värdemätare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar