Allsvenskan. Vilken vacker etikett för nationellt seriespel på dess högsta nivå. Varm, inkluderande, smått romantisk. Undrar vem som kom på namnet, då för snart hundra år sen. Vederbörande förtjänar en guldboll postumt, kan jag tycka. Även om etiketten kanske gav sig själv: liga, elitserie och dylikt fanns väl knappt i 1920-talets vokabulär. Division 1 hade förstås varit ett alternativ, men gud så tråkigt. När jag växte upp (något senare, typ) hette förresten alla högstaserier i lagidrott allsvenskan. Handbollen hade sin. Hockeyn, bandyn, basketen. Idag är det blott fotbollen som helgar etiketten fullt ut (handboll och hockey har devalverat ”allsvenskan” till näst högsta nivån i respektive seriespel) - och dessutom själva grundtanken för sportslig rättvisa: rak serie, möten hemma och borta, matcher av seriös betydelse. Inga transportsträckor mot utdragna slutspel.
*. *. *
Nej, jag har inte glömt. Även den allsvenska fotbollen gick i slutspelsfällan på 1980-talet. Ett kortvarigt och misslyckat experiment - sprunget ur en dåtida publikkris - som vid det här laget får anses vara preskriberat. Fast inget ont utan gott: allsvenskan återupprättades, publiken kom tillbaka, supporterkulturen tog också fart här nånstans...man saknar liksom inte det heliga förrän det slaktas. Ur den aspekten tjänade kanske slutspelsparantesen fotbollen väl. Trots allt. MFF mindre väl dock. Under den här perioden vann ”Di Blåe” allsvenskan ett par gånger om - utan att bli svenska mästare.
*. *. *
Ja, förlåt en lång inledning till en kort påminnelse. I morgon börjar allsvenskan 2022. Frestande att tippa, som alltid. Men det får bli lite löst, inget detaljerat. Spelare kommer och går under en säsong, lag försvagas eller förstärks. Givet nuvarande läge håller jag dock MFF som guldfavorit. Svårt att göra något annat, även om vissa frågetecken finns. Tänker på veteraner som t ex Moisander, Martin Olsson, Christiansen. Ack så viktiga - och samtidigt mer eller mindre skadebenägna, som det verkar. Toivonen och Lewicki också osäkra, båda matchrostiga efter lång rehab. MFF ”tål” mycket men inte hur mycket som helst. Nye tränaren Milojevic kan vara en plusfaktor, glöm inte att Hammarby blev allsvenskans poängrikaste lag i fjol sedan han tagit över. Tänkbara utmanare om guldet är förstås 08-trojkan. AIK, Djurgården, Hammarby; i den ordningen. Elfsborg tror jag av någon anledning mindre på i år. Häcken har jag gett upp som topplag, Norrköping känns tveksamt. Möjligen kan IFK Göteborg överraska. Och då menar jag positivt, inte negativt som under de senaste åren.
*. *. *
I botten tycker jag mig se många om budet. Ett chanstips får bli att Varberg och Sundsvall åker ut. Dock finns det ett helt koppel av ”räddningsplankor”. Värnamo, Mjällby, Degerfors, Sirius. Kanske till och med Kalmar som åderlåtits ganska brutalt på spelare från fjolårets succélag. Helsingborg? Går mot en hygglig säsong, misstänker jag. Rätt eller fel, punkt för alla spekulationer.
*. *. *
De största glädjespridarna blir folkkära genom varm utstrålning och sin blotta uppenbarelse. Sven Melander var en av dem. Igår gick han till den eviga vilan. Ödmjukt tack för alla oförglömliga högtidsstunder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar