Skojig textsnutt från fotbollens småklubbsvärld i Sydis idag. Jag citerar: ”Bjärred vann med uddamålet när de gästade Råå som var uppe i allsvenskan så sent som 1952”. Märker nu hur jag nästan skrattar på mig bara av att skriva det. Jag menar 1952. 70 år sen. Att kalla det ”så sent som” är att göra en journalistisk saltomortal bortom tid och rum. Komplett irrelevant tillika. Såvida inte Råå har samma spelare nu som då. Det skulle i och för sig kunna förklara Bjärreds seger - men jag har lite svårt att tro på’t. Samtidigt blir jag något osäker. Språket utvecklas, för att inte säga avvecklas. Korkat igår kan vara korrekt idag. Eller tvärtom. Ord och uttryck studsar liksom runt. Stramt är ute, slappt är inne. Och ingen bryr sig, ingen förutom seniora nostalgiker.
*. *. *
Rättvist resultat, missvisande siffror. Så råkar fotbollen bli ibland, senast i söndagens möte mellan MFF och AIK. MFF behöver alltså inte be om ursäkt för segern - men 3-0 var onekligen att ”ta i”. I mina ögon var matchen jämnare än så. En bra match f ö, kanske den bästa jag sett hittills i årets allsvenska. MFF hade flyt i avgörande lägen, AIK visst oflyt. Fast man kan lika gärna kalla det effektivitet respektive ineffektivitet. Toivonens 2-0-stänkare precis före halvtid föll som en oförutsedd bomb; just då var känslan att AIK länge nosat på en kvittering, att MFF bara ville pausa i den 1-0-ledning Kiese Thelin ombesörjt tidigt i matchen. Samme Kiese gjorde sedan trean. Ribba-in, lika vackert som tursamt. Den typen av mål gör han inte om i brådrasket.
*. *. *
Såg ett uttalande värt att älska av nye MFF-tränaren Milos Milojevic. Detta efter 1-1-matchen mot Elfsborg härförleden. Där han kritiserades av vissa tv-experter för ”sena byten och taktiska missgrepp”. Så här bemötte Milojevic kritiken (jag förutsätter att han är rätt citerad): ”Jag tar det. Dom är ju experter. Jag är bara tränare”. Erkännande och ironi i en och samma mening. Så tuktas besserwissers. Lysande Milojevic!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar