Frankrike-Sverige 34-30 efter förlängning, 27-27 vid full tid. Gastkramande är ett mjukt ord om matchens händelseförlopp. Frankrike kvaddade Sverige i första halvlek, ledde 17-11 i paus. Sverige kom igen på ett mirakulöst sätt, ledde 27-25 knappa minuten kvar. Hade en EM-final i händerna när allt sket sig på - fötterna. Jo faktiskt. Två gånger om. Först när Gottfridsson gör 28-26. Bortdömt för fotfel (för många steg). Sedan när Frankrike på själva slutsignalen får ett frikast tio om inte tolv meter från målet - och Prandi skickar iväg en missil runt den svenska försvarsmuren rätt upp i krysset bakom Palicka. Godkänt! Trots fotfel i skottögonblicket, tydligt dokumenterat av tv-repriser.
*. *. *
Jag hör ikväll att Sverige lämnat in en protest i ärendet. Begripligt men troligen lönlöst. Riva upp domslut i efterhand låter sig knappast göras, det skulle bädda för en cirkus som handbollen kan vara utan. Själv störde jag mig faktiskt på Johanna Ahlm, förnumstig expert i tv-studion. Hon var smått vansinnig över målet som släckte Sveriges finaldröm - men ponera att det varit tvärtom: att Sverige fått ett sådant mål godkänt. Jag tror inte Ahlm gått bananas i det läget. Här vill jag gärna passa på att hylla Martin Frändesjö, ankaret i studiopanelen. Han är sansad, klok, rimligt objektiv i sina analyser. Aldrig lika benägen som Ahlm att hacka på domarna. I det här fallet valde de alltså att inte videogranska det ”upprörande” målet, den möjligheten finns ju annars numera. Surt så klart, men bara att acceptera.
*. *. *
Som det såg ut fick den osannolika upplösningen effekt in i förlängningen. Frankrike ny luft, Sverige plötslig pyspunka. Orken bytte sida, så att säga. Fullt naturligt: Sveriges upphämtning i andra halvlek måste ha varit oerhört kraftödande, Prandi’s drömträff när matchen egentligen var över en mental knockout. Grymt att någon tvingas förlora en sån här handbollsmatch. Kanske den bästa jag sett, definitivt den mest spännande. Palicka fantastisk i målet. Claar och Darj otroligt vassa, laget i stort förenat i en vilja bortom normala gränser. Om någon någonsin ”kommit undan med blotta förskräckelsen” var det fransoserna den här kvällen. I grunden ett bättre lag än det svenska - tillåter jag mig att tycka - men möjligen lite styva i korken vid stor ledning.
*. *. *
Danmark-Tyskland 29-26. Jag trodde att tyskarna kunde åstadkomma ett favoritfall. Och det kunde man. I en halvlek. Efter pausvilan tog det roliga slut. Danmark växlade upp. Bytte målvakt och spelidé, satsade på 7/6. Lät den fortfarande briljante veteranen Mikkel Hansen ta över som styrman i anfallet. Succé. En mäktig styrkedemonstration som gör att jag tror danskarna kan fira EM-guld på söndag. Även om jag njuter mer av Frankrikes handbollskonst. Hoppas Sverige fixar bronset, det vore mer än välförtjänt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar