”Sverige behöver en ny regering och på min sida är vi överens och redo”. Sa moderatledaren Ulf Kristersson om och om igen under hela valrörelsen. Och på själva valnatten förstås, när segern var ett faktum. Nu har det snart gått fyra veckor och såvitt jag vet styrs Sverige fortfarande av en s-regering. Alltmedan Kristersson sonderar, som det heter. ”Överens och redo” är glömt, ”ingenting är klart förrän allting är klart” det nya mantrat. Så kan det gå när man tar Brune Petter i båten. Lätt att ro, svårt att angöra en brygga.
*. *. *
Nu tror jag i och för sig att Kristersson får ihop det. Kanske nästa vecka. Eller nästa igen. Han har inget val, varken moraliskt eller politiskt. I november ska höstbudgeten läggas fram, det påskyndar ju rimligen processen. Tänk om man finge vara en fluga på väggen. Avlyssna diskussionerna. Höra hur Uffe kryper för Jimmie. Hur Ebba trånar efter en ministertaburett, helst en där hon får synas i tv jättemycket. Hur Johan P bemöter Brune Petter’s vägran att släppa in honom - eller någon annan liberal - i regeringen. Mycket man missar när man inte är fluga, suck.
*. *. *
En bit på väg har han ändå kommit, lagbyggare Ulf Kristersson. Talmansfrågan löstes smidigt om än osnabbt; Julia Kronlid (sd) som andre vice passerade först efter visst omröstningstumult. Läste förresten att hon är ”djupt troende”, det låter ju rart. Fast suspekt. Djupt troende och Sverigedemokrat...nja, tillåt mig tycka att det är en egendomlig kombo. Utskottsplatserna har också fördelats. Kristersson smörade stort för SD även här: fyra ordförandeposter, lika många vice. Tunga utskott som justitie och utrikes i händerna på partiet som tills ganska nyligen var paria.
*. *. *
Politik är det möjligas konst, lär någon ha sagt. Jag skulle nog säga att det i hög grad är det omöjligas. Inga namn, men vissa på ordförandelistan i utskotten får mig att kallsvettas. Hur tänkte Kristersson där? Gav han upp inför fakta? SD blev ju marginellt större än M i valet, fick legitim rätt att ställa krav. Eller var det priset moderatledaren betalde för att slippa ”Petter” i regeringen? Kohandel, rävspel, eftergifter. Synd om Kristersson? Inte det minsta. Han har själv valt sida och sällskap. Och när ”allting är klart” kan han titulera sig statsminister, jag antar att det var huvudsaken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar