Milos Milojevic ny tränare i MFF. Njugga kommentarer och viss förvåning kring det valet, ser jag här och där. Som om han inte vore stor eller fin nog för just MFF. Eller om det är Hammarbykopplingen som anses opassande; Milojevic kommer ju närmast därifrån och värre hatobjekt än Bajen finns väl inte bland dagens hårdkokta MFF-fans. ”Zlatangate” satte helt klart spår. Själv har jag höga tankar om Milos Milojevic som tränare. Han hade en kort men fantastisk framgångssaga i Mjällby, gjorde bevisligen goda resultat även med Hammarby. MFF är något annat, jag vet, men nånting säger mig att han kan vara rätt man där också. Vem är förresten inte: ”alla” tränare blir svenska mästare med MFF. Sex eller sju olika bara sen 2010, jag kommer knappt ihåg. Välkommen till Malmö, Milos Milojevic, och lycka till.
*. *. *
Till min egen förvåning har jag lyckats läsa ut Zlatanboken. Eftersmaken är blandad, fortfarande mest besk. Självförhärligandet blir ”too much”, mycket av innehållet framstår på ren skånska som glyttigt. Det finns dock avsnitt som berör, inte minst kapitel 9 om broderns tragiska bortgång. Rent allmänt inbjuder boken till funderingar om toppfotbollen pengakarusell - och vad den gör med Zlatan’s och andra stjärnors självbild. Hur är det ens möjligt att bli miljardär på något så trivialt som att spela fotboll? Jag menar trivialt jämfört med t ex aktiva hjälpinsatser för mänsklighetens utveckling eller rent av överlevnad. All respekt, jag älskar själv fotboll, men ett uns av rim och reson är sällan fel. Den som söker efter sådant bör köpa en annan bok än ”Adrenalina”.
*. *. *
Föregående inlägg om Andreas ”Stycket” Nilsson har rönt både gillanden och ogillanden. Det gläder mig. Idel medhåll är lika trist som idel mothugg. Blandat är bäst, utvecklar och leder diskussionen framåt. Sen får man lära sig att sätta punkt förstås. Det gör jag nu. Alla vet säkert vid det här laget vad jag tycker i ”Stycketmålet” - och tjatighet är en styggelse. Men varmt tack för visat engagemang i frågan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar