torsdag 13 januari 2022

Alla dessa mästerskap

VM, OS, EM. Inom loppet av ett år. Duggar de inte lite väl tätt nu, handbollens olika mästerskapsturneringar? När till och med jag, legitimerad handbollsstolle, börjar fundera i sådana banor är det nog fara å färde. Jag vet, pandemin gjorde ett tajt program ännu tajtare, OS 2020 flyttades ju fram. Men ändå. Fem mästerskap på ett år...som det faktiskt blir med damerna och herrarna var för sig. Ja, utom vid OS. Varför det förresten? Går det att samordna könen på OS borde det väl gå även på EM och VM. Två gemensamma event istället för fyra splittrade. Gärna med en återgång till 16 lag per kategori för att hålla omfånget inom rimliga gränser. Tankar bara, kanske är jag för dum för att se hindren.

*. *. *

Vad man kan konstatera är dock att i vissa andra sporter går det alldeles utmärkt att samla damer och herrar till ett och samma mästerskap. Det anses helt enkelt självklart. Simning, friidrott, skidor på längden och tvären, för att nämna några av de större exemplen. Fast det är klart. Simningen har sin inflation lik förbannat. Kortbanemästerskap och långbanemästerskap om vartannat, ingen utanför den trängre kretsen begriper varför. Och friidrotten är egentligen obetydligt bättre: i denna utomhusklassiker arrangeras VM- eller EM-stämplade inomhusmästerskap som knappt ens de aktiva bryr sig om. I min lilla värld ska VM och EM vara glest återkommande höjdpunkter, inte stapelvara. För intressets skull.

*. *. *

Nå. Handboll var det. Ikväll inleddes herrarnas EM, för svensk del med match mot Bosnien Hercegovina. En munsbit visade det sig. 30-18, ren utklassning. På sätt och vis belyste matchen problemet med de tätt återkommande mästerskapen. Det blir gärna mer av samma, få överraskningar, begränsad spänning. Handbollsvärlden är stor på bredden men relativt smal på toppen. Sverige är där, det är kul. Danmark också. Frankrike förstås. Norge, Spanien, då och då Kroatien. För sporten vore det kanske bra om någon annan nation vann detta EM - men det lär inte ske. En som inte verkar mästerskapstrött är Claes Hellgren i tv. Så lyrisk över Sverige som ikväll har jag nog aldrig hört honom - och det vill inte säga lite.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar