Gårdagens schemalagda möte mellan Irsta Västerås och HIF Karlskrona i handbollsallsvenskan ställdes in. Anledning: tre personer i eller runt Karlskronas lag testade positivt för corona vid den numera obligatoriska kontrollen kort före match. All respekt, men samtidigt viss förvåning. Ett komplett handbollslag består idag av cirka tjugo individer, tränare och ledare inräknade. När tre testar positivt (fördelningen spelare/ledare framgår inte) återstår alltså 17 som testat negativt. Med råge tillräckligt många för att genomföra en match. Ändå ställer man in. På direktiv, antar jag, från handbollsförbundet. Det säger rätt mycket om coronaskräcken - men kanske ännu mer om konsekvenstänkande.
*. *. *
Just nu är handbollen drabbad av något som liknar hjärnskakningsepidemi. Flera lag har spelare borta av den anledningen, HK Malmö t ex båda sina målvakter. Inställda matcher? Inte en enda. Klubbarna får reda sig med det de har eller kan låna in. Nu hör jag någon invända: hjärnskakning smittar inte, din fubbick. Nä, det är ju sant. Men om nu corona gör det - med garanti - fattar jag inte hur en eller max två spelare i HIF Karlskrona kan vara smittade, resten icke. Gemensamma träningar, gemensamt omklädningsrum, socialt umgänge mellan varven; vore skräckbilden av viruset korrekt borde väl alla ligga däckade, eller? Fel uttryck förresten: inte ens de som testade positivt låg däckade, de var på träning precis som vanligt.
*. *. *
Ja, jag tycker ”smitta i förskott” är en tunn grund att ställa in matcher på. Och redan i övermorgon har HIF Karlskrona match igen, Hammarby hemma. Ponera att testläget är oförändrat - eller, hemska tanke, förvärrat. Hur gör förbundet då? Beviljar inställt så klart, praxis är ju lagd. I förlängningen innebär det risk att serien helt enkelt inte kan slutföras, i alla fall inte för HIF Karlskronas del. Kanske ett försumbart problem, i och för sig. Förbundet har ju redan stängt ner hela seriesystemet, utom just elitnivån. Konsekvenstänket imponerar inte någonstans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar