tisdag 29 september 2020

Eftertankar kring ett matchavgörande

Har sovit på saken. Hjälper föga. Mjällbys 0-1-förlust i Stockholm igår förblir upprörande. Jag menar att den kan tjäna som exempel på storklubbarnas fördel med avgörande domslut. De vet hur man ska bete sig, helt enkelt. Tjafsa, protestera, filma, konfrontera domaren på vägen ut till halvtidsvila. AIK är särskilt framstående på detta, man skulle nästan kunna tro att det ingår i träningen. Igår var det allsvenskans yngste domare - Adam Ladebäck, 28 - som sattes under systematisk press. Jag säger inte att han medvetet gynnade AIK, men det omedvetna kan också vara en ödesfaktor. Och fotbollsdomare är människor, inga felfria robotar. Det fatala här var att när Mjällbys Moses Ogbu försökte ”spela” AIK:are på tilläggstiden slutade det med gult kort för filmning. Plus tilläggstid på tilläggstiden för påstådd spelfördröjning. Och så 1-0-målet då efter en mystisk dubbelhörna långt efter att matchen borde/skulle varit över. Inget lag förtjänar att förlora på det sättet. Ännu mindre förtjänar något lag att vinna under så suspekta former som AIK tilläts göra igår. Punkt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar