Bra lag har tur - även med domsluten

Göteborg-Djurgården 0-1. Tid igen. Förödande domarmisstag i fotbollen, nödrop på VAR. Själv vet jag inte längre vad jag ska tycka och tro. Att tur och otur jämnar ut sig i det långa loppet? Bullshit. När blev livet så rättvist? Att tvivelaktiga eller direkt felaktiga domslut drabbar alla lag exakt lika? Hallå, bajsar älgen i skogen eller på toa? Att en sluttabell aldrig ljuger? Ja, jo, den floskeln kan jag möjligen ta. Trots det som hände på Ullevi igår kväll. Viss heder åt domaren Kristoffer Karlsson som ställde upp på en tv-intervju efteråt och faktiskt erkände sina misstag. Så ödmjuka brukar inte domare vara. Sen hade det förstås varit faan så mycket bättre om Karlsson dömt...nej, inte felfritt, så krävande är i alla fall inte jag...men säg mindre matchavgörande. Alla tokiga domslut gick Djurgårdens väg. Alla utom ett: Göteborgs eldfängde lagkapten Sebastian Eriksson verkligen bad om rött kort på stopptid, men kom undan med gult. Kanske för att Karlsson så dags drabbats av samvetsnöd? Det bortvinkade friläget för Göteborg vid 1-0-situationen i första halvlek. Offside? Icke en millimeter. Den uteblivna straffsignalen när Karashvili fälldes så tydligt att domslutet borde varit en formalitet. Den missade offsiden som föregick 0-1-målet. Det faktum att hela allsvenskan 2019 sannolikt avgjordes under dessa former. Tungt för Kristoffer Karlsson (och hans team) att bära, jag förstår det. Men ännu tyngre för alla "offer": Hammarby, AIK och MFF i kampen om guldet, Göteborg just för stunden. Tilläggas kan att Karlsson var den som dömde Djurgården-MFF tidigare under säsongen. Vad som hände där är måhända överspelat, man ska inte vá långsint. Och heller inte konspiratorisk. I så fall kunde man ju tro att Karlsson var ute efter en inbjudan till Djurgårdens guldfest.