Begivenheter som går mig förbi

Zlatan vid Stadion för att avtäcka och inviga jättestatyn av sig själv. Bellamy Brothers på Nöjesteatern för att underhålla alla country music lovers. Aldrig i livet att jag hade missat något av det - om det inte vore för min förbannade astma. Utbrottet kom för en dryg vecka sedan - som alltid i samband med förkylning - och pågår än. Många vet vad det innebär: hosta, hosta, hosta tills du slutligen spyr. Hemska nätter. Kaos i luftvägarna, kalabalik i hjärnkontoret. Sänkt allmäntillstånd, oönskad trötthet. En av våra vanligaste folksjukdomar, läser jag på nätet. Drabbar alla; barn, vuxna, äldre. "Uttrycker" sig dock lite olika, allt emellan godartat och livshotande. Äldre bör passa sig särskilt noga. Motståndskraft, som är väldigt bra att ha i sammanhanget, utvecklas liksom inte med åren. Nu var jag på vårdcentralen igår och fick vad skiten kräver. Hostmedicin de luxe. Narkotikaklassat dunder. Svindyr. Möjligen effektiv. Tycker mig ana ljuset idag, natten har varit något mänskligare än de närmast föregående. Tror jag, önsketänker jag, är inte säker på vilket. Kunde inte låta bli att kolla om det fanns biljetter kvar till Bellamy. Jodå, cirka 50. Närstående är rädda om mig, annars hade jag nog köpt. Det får bli en spellista istället. Blunda, lyssna, minnas tillbaka: jag såg ju faktiskt BB i Köpenhamn för 15 år sen. Och Zlatanstatyn får jag kolla på i sinom tid. Om den står kvar i sinom tid, vill säga. I den här galna stan kan man inte ta mycket för givet.