Så här års brukar jag smida fiskeplaner. Drömma mig bort. Till skogarna och sjöarna i Småland. Ringa och boka, göra slag i saken. Inte i år. Aldrig mer, är jag rädd. Det har varit lite för många ”sänken” på senare tid, lite för många påminnelser om åldrandets faktiska betydelse. Lusten är intakt, förmågan är problemet. Jag kan fortfarande ro en eka, absolut. Men kommer jag i den? Och i så fall: kommer jag av? Jag kan fortfarande sitta bakom flötet från morron till kväll och bara njuta. Men ser jag när det nappar? Orkar jag gå de 600 meterna till och från sjön? Klarar jag att vara ärlig mot mig själv? Egentligen inte. Sluta fiska kan vara lika svårt som att sluta spela fotboll, man behöver hjälp och stöd. Någon som förstår, någon med bättre omdöme än en själv. Det har jag tack och lov i min omedelbara närhet - och därför lägger jag ner. Var tid har sitt, gud vad det tar emot att erkänna.
*. *. *
Nej, jag sörjer inte att Zlatan missar fotbolls-EM. Jag gläds åt att jag fått uppleva hans storhetstid. Den varade så otroligt länge - men här och nu är den ett vackert och ganska avlägset minne. Att vissa krönikörer idag skriver dramatiska drapor om hans återbud till EM får man ta med en nypa överseende. Övertoner tillhör sportjournalistiken, särskilt när det kommer till svensk fotbolls främste genom alla tider. Ett nyktert konstaterande är väl annars att Zlatan till slut förlorade matchen mot naturlagarna. Inte ens han, den starkaste av alla, kunde hålla på till 40 utan att kroppen sa ifrån.
*. *. *
Har precis tittat på allsvensk fotboll. Stockholmsderbyt Hammarby-Djurgården. 2-2, högklassig underhållning. Men tränarna i respektive lag ansträngde sig förstås att vara missnöjda. Eller i vart fall kritiska. Tränare ser helt enkelt fotboll på ett annat sätt än gemene man. Synd. Lite positivare livssyn hade inte skadat. Detaljerat tuggande om att varje målchans, varje mål, beror på något annat än motståndarlagets egen skicklighet blir påfrestande. Som om det inte räckte att tv-experterna grottade ner sig i felsökarträsket. Okej, det är väl deras jobb. Desto roligare då att vara lekman.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar