Vägnätets (mar)odörer

Går man på dass och uträttar av nöden påkallade behov utan att spola efter sig? Nej, det gör man (förhoppningsvis) inte. Gräver man som satan i Malmös gator och cykelbanor utan att ställa i ordning efter sig? Ja min själ, det gör man. Stinker liknelsen? Kanske det, skit samma. Jag är trött på alla onaturliga farthinder i vägnätet. Gruset, stenarna, de vassa kanterna som bryter asfalten där man minst anar det. Är det bredband man gräver ned? Okej för mig, nånstans inser jag att sånt måste göras. Men varför "spolar" man inte när lagd kabel ligger? Direkt alltså. Som det är nu blir skiten kvar i veckor, kanske månader. Som öppna sår, liksom. F n passerar jag fyra eller fem såna ställen längs vägen mot min mors äldreboende, en sträcka på knappa halvmilen. Stiger av cykeln varje gång, vill inte riskera punktering eller vurpa. Lyxproblem? Sånt man får ta i ett modernt samhälle? I så fall sitter jag nog hellre på dass. Än på en cykel.