Fullmatad fotbollshelg

Har unnat mig en överdos i helgen. Av fotboll, inget annat. Såg tre allsvenska matcher igår, plus två idag. Föga hälsosamt kanske. Men ganska roligt. Ska jag rangordna underhållningsvärdet kommer Östersund-Häcken först - och Kalmar-Helsingborg sist. Dagens möte MFF-Elfsborg? Hyfsat god tvåa. Inledningen lovade mer men en utvisning förändrade matchbilden på ett negativt sätt. Syndabocken hette Simon Olsson, duktig mittfältare i Elfsborg. Två gula kort, det andra redan efter en halvtimma. Så långt var ställningen 0-0 och Elfsborg det bättre laget. Med en man mer kunde MFF ta över, skapa tryck, trötta ut motståndet. 4-1 till slut. Smaskiga segersiffror, knappast motiverade av det egentliga styrkeförhållandet. Jag menar elva mot elva. Men hursomhelst var Christiansens 2-1-mål helgens pärla. Den träffen, den bågen på bollen, gud så vackert. Och så Rosenberg. Två nya mål idag, totalt sex på sex matcher (han har stått över två, om jag inte missminner mig). Bättre än nånsin är att ta i - men bra nog för allsvenskan är han min själ ännu, den 36-årige MFF-kaptenen. Undrar förresten om jag inte såg det blivande guldlaget idag. AIK alltså. 2-0 i Stockholmsderbyt mot Djurgården. Inte spektakulärt eller nämnvärt underhållande, bara så metodiskt och gediget. Lite som i fjol. Det räckte till guld då, jag skulle inte bli förvånad om det gör det igen. Om MFF och andra aspiranter ursäktar. Slutligen en honnör till - Kalmar FF. Laget är uppe i sju raka matcher utan förlust nu, låt vara fem oavgjorda. Jag gläds inte minst med tränaren Magnus Pehrsson. Ringaktad i MFF, som bekant. Högaktad i KFF, som det verkar. Hoppas det håller.