Hockey-VM...nu?

Plötsligt blev det sommar. Och därmed hockey-VM. Vem bryr sig? Inte jag. Ishockey hör vintern till, det lärde jag mig redan som barn. På månskensrinkarnas och iskylans och Lasse Janssons tid. Lasse Jansson? 1950-talets megastjärna i Oskarshamn, han som gjorde att man gick på match oavsett. Jag menar, snålblåst och minus 15, spela roll. Inte när man fick se Oskarshamn spöa Åseda, framförallt inte när man fick se Lasse Jansson trolla med pucken. Jansson värvades till Malmö senare, spelade för MFF några år. I tredjekedjan. Eller om det var andra, hockeylagen var inte så tjockt bemannade förr. Lasse Janssons stjärna blinkade ytterst sporadiskt i Malmö, kan man säga. I Oskarshamn lyste den konstant. Ack ja, goa minnen. Är förresten inte säker om Jansson hade hjälm på huvet när han gled omkring som isens kung, det kan ha varit toppaluva. Sommar var det i vilket fall icke. Dagens hockey är i alla avseenden annorlunda: snabbare, råare, delvis bättre, delvis sämre. Men värst är nog att den saknar respekt för kalenderåret. Heja Jansson.