söndag 27 mars 2011

Blåsningen modell Lugi

Lugi-Guif 22-32.
Hoppsan. Vad var detta? Ett skämt eller? Gick inte Lugi in i slutspelet med någon högre ambition än att bara vara statister?
Så jävla pinsamt. För laget. För klubben. För oss som på fullt allvar trodde att Lugi tagit några steg framåt den här säsongen, om inte annat tydde ju grundseriens sluttabell på det. Guif tvåa, Lugi trea, var sin seger i inbördes möten. Sen när det verkligen gäller visar det sig vara klasskillnad.
Svensk handboll har problem, den saken är klar. Så här mycket borde det inte skilja mellan de fyra bästa lagen - jag inkluderar då Sävehofs massaker på Skövde igår.
Detta var något liknande, om än mera otippat. T o m tv-kommentatorerna verkade tagna på sängen eller möjligen lurade på konfekten, tyckarproffsen hade ju riggat och triggat för en jämn match. Dessutom hade de valt ut Kim Ekdahl Du Rietz till matchens specielle Lugiprofil - och däri låg kanske värsta blåsningen.
Du Rietz var fullständigt värdelös, ljusår från VM-formen. Oinspirerad? För futtigt med ett SM-slutspel? Skallen full av proffstankar? Inte vet jag, men närvarande i matchen var han icke.
F ö är det väl dags att avliva myten om Lund som handbollsstad. Lite över 1000 åskådare på en slutspelsmatch, tyst som i Baltiska hallen. Vemodigt det med.
Men grattis Guif till ett bekvämt träningspass. Och lycka till i jakten på Sävehofs skalp, jag håller tummarna.

S E

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar