Fortsatt segt och fegt i MFF

Kollade allsvensk fotboll igår kväll. Elfsborg-MFF. Ett toppmöte, åtminstone på pappret. På plan vete faan, där var väl spelkvalitén snarare värdig lag som Gefle och Trelleborg. Överbefolkade mittfält, defensiv grundidé, rädsla att förlora. Kort sagt en match som endast tränare kan älska.

Att ett skitmål avgjorde i Elfsborgs favör är inte mycket att säga om; Boråslaget visade ändå glimtar av klass, MFF visade just ingenting förrän alldeles i slutet. Då, men först då, blev det lite fart och rörelse i de blå leden, t o m något som liknade målchanser vid ett par tillfällen.
Annars var det kusligt likt fjolårets MFF, tycker jag.
Tempofattigt, ostrukturerat, ingen riktig jävlaranamma. Aubynn i det närmaste värdelös, Dixon ”livsfarlig” i första halvlek, Daniel A seg och omständlig matchen igenom, Molins till synes oförmögen att göra mål.

Figueiredo? Var han med? Alla som yrat om ”kanonförstärkning” bör bestämt besinna sig – vi som reserverat oss får väl vänta och se ett tag till innan vi blir för kagiga. Men en sak är säker: igår kväll var MFF:s senaste dyring inte värd en bråkdel av transferpengarna.
Mycket gnäll nu, kanske. Och här kommer mera: när ska Agon Mehmeti bli betrodd? Exakt vad måste han göra för att övertyga Rolle Nilsson? Tre mål per tiominutersinhopp? När ska MFF sluta se på 20-åringar som ”lovande sparkapital”, bra att ha som bänknötare? Vilken talang växer av att förminskas?

Kom nu inte dragandes med Mehmetis aktuella handskada, ni som försvarar MFF i alla lägen. Att skadan skulle hämma honom, bla bla bla. Mehmeti var med i truppen mot Elfsborg, alltså spelduglig. Problemet är att tränaren tycks ha låst sig vid idén om en enda renodlad anfallare framför det grötiga mittfältet – och att den anfallaren av någon outgrundlig anledning måste heta Ofere. Samma på vänster mittfält där unge Jimmy Durmaz trots rader av övertygande inhopp fortfarande får finna sig i att vara ett slags substitut till gamle Jeffrey Aubynn. Eller till Daniel Larsson, som förvisso är snabb men inte har hälften av Durmaz teknik och spelförståelse.

Å andra sidan såg jag Barcelona mot Sevilla direkt efter Elfsborg-MFF. God tröst för ett uppretat fotbollshjärta, må jag säga.
Världen är stor, allsvenskan liten.

S E