Babben förgyllde Mello

Om jag såg Mellofinalen? Självklart. Annars kan man ju inte vá mé i snacket. Om jag tycker att rätt låt vann? Nja. Jag höll på Anna Bergendal. Men hade faktiskt The Mamas som god tvåa. Nog första gången jag ligger så nära slutresultatet i den här bisarrt uppblåsta tävlingen. Bäst ikväll, menar jag, var Babben Larsson. Den gotländska komediennen dök upp i en mellanakt och framförde sin högst personliga tolkning av fjolårets vinnarlåt. Nedtonat, avskalat, totalt fritt från allt tekniskt bjäfs som i vanlig modern ordning utmärkte många av tävlingsbidragen. Förinspelade köreffekter och annat som skyler artisternas egen oförmåga att sjunga...usch, vad är sånt om inte en art av doping? Nå. Om jag tyckte programledarna var bra då? Med risk för att bli kallad surgubbe: nej, det tyckte jag inte. Det var helt enkelt för typiskt svenskt för min smak. Tre som delade på jobbet, två kvinnor och så en inkvoterad man som för säkerhets skull var mindre både på längden och tvären. Präktigt, välrepeterat och ansträngt, som det gärna blir när personkemin inte verkar vara direkt melodiös. Uppdraget är förstås väldigt speciellt: stå där och pumpa melloballongen lördag efter lördag, hurtig och upprymd på beställning, vem faan fixar det med hedern i behåll? Så viss respekt för svårighetsgraden, även om gaget lär vara trösterikt.