Än finns det hopp om NK Croatia

Jag var på Kroksbäck igår. Det är ju där Croatia huserar numera, mitt gamla favoritlag i Malmös småklubbsfotboll. Ett antal år och divisioner i seriesystemet från glanstiden, så att säga. Tvåan 1990, sexan nu. Det kunde varit värre. Det kunde varit - ingenting. NK Croatia har varit ytterst nära total avveckling, räddats på mållinjen av några "galna" eldsjälar ett par gånger om. Nu ser det plötsligt ganska lovande ut. Unga killar i laget, talang på många fötter. Gamla klubbikoner som Pero Herceg och Petri Paajanen tillbaka som tränare respektive lagledare. Och kval i sikte, för eventuell comeback i femman. Chansen till direktuppflyttning rök nog igår: 2-2 i seriefinalen mot Heleneholm, Croatia hade behövt alla poängen. Bäddade väl för det också med en 2-0-ledning i paus. Så långt blev jag smått imponerad - men sen kom en sån där sorglös dipp som alla Croatiavänner lärt sig leva med. Två bjudningar och vips var slutresultatet spikat redan efter sju minuter av halvlek nr 2. Försmädligt förstås. Fast inte förödande för helhetsintrycket: det finns hopp om Croatia, något flämtande och fladdrande men dock. Allra bäst var väl egentligen publiksiffran. 250 åskådare på en division 6-match i fotboll! Det finns Malmöklubbar på division 2-nivå som har färre besökare.