Superhäftiga superettan

Som vanligt följer jag superettan med stort intresse. Serien är som gjord för alla oss med fritt och öppet fotbollssinne. Vi som ids tänka utanför lyxboxen, så att säga. Här finns anrika klubbar ihop med mindre anrika. Här möts nästan hela Sverige: sexton lag från tolv olika landskap (om inte kartan ritats om sen jag gick i plugget). Här hittar man landets äldsta fotbollsklubb men också en av de yngsta: Örgryte IS bildad 1887 respektive Dalkurd FF bildad 2004. Gamla Sverige och Nya Sverige i symbios. Lag att tycka om, eller åtminstone tycka synd om. Stjärnskott att upptäcka, ex-stjärnor att återse. En gemensam dröm som nästan går att "ta på": den om allsvenskan, själva drivmedlet för alla inblandade lag. Superettan är kort sagt superhäftig. Och jo, det tyckte jag redan innan Mjällby AIF kom tillbaka. Inget blir förstås sämre av det, tvärtom för en sån som mig. Men att Maif ligger tvåa (lika med direktuppflyttning) efter 13 omgångar tar jag som en sann bleking. Nyktert och kontrollerat, fötterna i myllan. Det är förbannat bra gjort, men det kommer inte att hålla. Jag siktar fortfarande in mig på dryga 30 poäng, vilket brukar räcka för att undgå degradering. I nuläget har Mjällby 25 och då återstår alltså 17 matcher och lika många poängchanser. Försiktighet är en dygd, stöddighet en synd. Varberg däremot. Måste tas på allvar nu. Tolv spelade matcher, tio vunna och två oavgjorda. Har ett lag nånsin inlett superettan så starkt? Tvivlar. Jag tror ta mig tusan att Varberg går upp. Och att Örgryte slår följe - under en förutsättning: att lagets båda anfallsinriktade superlöften stannar kvar säsongen ut. Den ene heter Ludwigson, den andre heter Bernhardsson. Jätteduktiga killar, förvånande att ingen allsvensk klubb norpat dem redan. Sen är frågan om man ska våga räkna bort förhandsfavoriten Halmstad. Kanske inte. Våren har förvisso varit katastrofal, alla marginaler är förbrukade. Men som sagt, 51 poäng återstår att spela om, rent matematiskt har HBK visst spurtutrymme. Slutligen. Jag skrev bestämt något om "lag att tycka synd om". Med detta menar jag ambulerande Dalkurd. Förr hemmahörande i Borlänge, numera i Gävle. Ingen verkar bry sig. Stod det inte fel i tidningen häromsistens hade laget 67 åskådare på någon av sina hemmamatcher. 67. I Sveriges häftigaste fotbollsserie. Inte vet jag vad Dalkurd gjort för ont. Ej heller vet jag om alla fotbollsvänner i Gävleområdet är SD-sympatisörer. Det är kanske bara som det ser ut. Kom till Malmö, Dalkurd. Här är vi inte såna. Här finns dessutom ett glapp till MFF som behöver täppas till.