Färre lag - eller fler?

En bloggande kollega förespråkar att handbollsligan bantas. Från nuvarande 14 lag till tio. Detta för att få en jämnare serie, fler ovissa matcher. Och därigenom stimulera publikintresset, vilket idag de facto är klent. Respekt för en sådan åsikt, den delas säkert av många. Dock inte av mig. Jag sneglar hellre mot bundesligaexemplet i Tyskland. 18 lag, dubbelmöten i rak serie, mästarvärdighet för tabellettan, inget slutspelstjafs i bäst av 5. Så ser det ut där - utan några jämförelser i övrigt. Tyskland är så mycket större än Sverige, bundesliga så mycket bättre än vår handbollsliga. Men ojämnheten är exakt densamma: även i bundesliga finns ett bottenträsk, vissa lag som knappt tar poäng utanför de inbördes mötena. Och i toppskiktet är det år från år ungefär samma fem, sex resursstarka klubbar som återkommer. Upplägget verkar funka, bundesliga är berömd för publikfest mer än publikkris. Jag säger inte att vi ska ha en liga med 18 lag i Sverige, men gärna 16. I en rak serie, totalt 30 omgångar. Slutspel kan jag vara utan, det är en konstruktion för att mjölka pengar och fejka spänning. Priset är att grundserien dödas, blir en ointressant transportsträcka. Sen kan jag inte låta bli att undra: har handbollen någonsin varit en stor publiksport? När då? Var då? Okej, Kristianstad just nu. Men annars? Här i Malmö talas det ofta om 1970-talets fulla hus vid IFK:s matcher i Baltiskan...min känsla är att påståendet blivit en halv myt. Minnet förskönas alltid med tiden. Visst förekom publikfester men inte konstant, inte över någon lång sammanhållen period. Att snittet var högre än idag kan jag möjligen ta för sanning - men så var också konkurrenssituationen extremt annorlunda. Det fanns ingen Arena. Inga rödhökar. Inte ens Percy Nilsson fanns, i alla fall inte som byggmästare i hockeysvängen. Och på tv sändes inga handbollsmatcher, det fanns liksom inte den typen av kanaler. Däremot tror jag att det var tio lag i högsta handbollsserien redan då. En återgång kan diskuteras, absolut. Men jag tvivlar på att det skulle ge önskad effekt i publikhänseende. Lika väl som jag tvivlar på att mitt eget 16-lagsförslag löser knuten. Det kan vara så att svensk handboll, oavsett koncept, helt enkelt får hålla tillgodo med blygsamma åskådartal. Allt är f ö relativt: i sporter som innebandy och basket skulle många klubbar beteckna tusen pers på match som närmast "rusning".