Kajsa Kavat & Karin Kapten

Soppa. Kommer inte på nåt bättre ord för att beskriva turerna i Aregawifallet. Först fälld för doping, nu friad. Men fortsatt misstänkliggjord, av förra höjdhoppsstjärnan Kajsa Kavat bland andra. Fast samtidigt pånyttlanserad som OS-kandidat, av Kajsa Kavats kompis Karin Kapten framförallt. Den sistnämnda är alla svenska friidrottares Moder. Klok och godhjärtad, principfast men prestigemjuk. Omfamnar "problembarnen" hellre än hon stöter bort dem. I alla fall så länge de kan förväntas göra svensk friidrott en tjänst, rent resultatmässigt. I linje med denna övertygelse antyder Karin Kapten nu att Abeba Aregawi's OS-kandidatur fortfarande bör hållas öppen. På tvärs då med Kajsa Kavat som i och för sig verkar uthärda tanken på att Aregawi får göra tävlingscomeback - bara inte för Sverige, präktighetens förlovade land. Själv känner jag mig nästan som medlem av Dopingkommissionen. Vilsen och vankelmodig, vet varken ut eller in. Aregawi har ju bevisligen tagit något slags hjärtmedicin som hon inte behöver, annat än i prestationshöjande syfte. Hennes diffusa väg till svenskt medborgarskap (krattad av förbundet) har jag berört tidigare...men det är en annan fråga, knappast relevant i samma soppa som dopingen. Som alltså inte var någon doping, när allt kom omkring. Ja, herregud. Nånstans är friidrott på toppnivå sjuk, den saken är klar. Undrar hur många av atleterna som INTE medicinerar eller manipulerar. Piller, vitaminer, näringstillskott, sprutinjektioner, whatever. En del lagligt, annat olagligt, somligt mittemellan, allt i prestationshöjande syfte. Någon? Mig skulle det inte förvåna om t o m Kajsa Kavat tog en sjyst liten lyckopilla när det begav sig.