Har di inga bättre i Amerikat?

Trump eller Clinton? Clinton förstås - i den konkurrensen. Den amerikanska presidentvalskampanjen får mig att känna tacksamhet över att jag är född här och inte där. En svensk s k valrörelse framstår ju vid en jämförelse som ett under av lågmäld klokskap. Over there verkar det vara precis tvärtom. En orgie i högljudd dårskap. Turnéer delstat för delstat, successiv utröstning av kandidater tills dess att blott två återstår. En republikan, en demokrat. Lite som i diverse moderna skitprogram på tv - fast värre. Som folkförförare känns de ungefär jämbördiga, Donald Trump och Hillary Clinton. Han affärssnubben med den väl insmorda flabben och det avspända förhållandet till ordens substans. Hon politikerproffset med det påklistrade smajlet och den väl inövade förmågan att vinka till folkmassorna som en drottning. Båda ger intryck - varning, nu sänker jag mig till Trump's uttryckssätt - av att vara synnerligen kåta. På makten alltså. På världens mäktigaste ämbete, som det brukar kallas. Ungdomligt oförstånd går knappast att skylla på: båda är i 70-årsåldern. Båda är dessutom förbannat bra på att säga "God Bless America". Och en av dem kommer verkligen att bli USA:s näste president, det vet vi med säkerhet. Trump efter Obama? Då säger jag bara God Bless The World.