Det älskvärda landslaget

Sverige-Portugal 1-1. Oavgjort tog båda lagen till semifinal i U21-EM - och bäddade så klart för beskyllningar om mygel. Från Italien då, den "drabbade" parten. Men det kan vi lämna därhän, tycker jag. Det svenska kvitteringsmålet i 88e minuten var knappast någon bjudning från Portugals sida, ingen flagrant i alla fall. Däremot hjälpte han däruppe till: Tibblings skott tog på en portugis och ändrade riktning, alldeles lagom för att bli otagbart. Sverige förtjänade på något sätt den turen, det var min spontana reaktion. Svårt att inte älska det här gänget. Attityden. Glöden. Respektlösheten. Kunnandet, förstås. Spelare som Augustinsson och Khalili bör slussas in i A-landslaget fortare än kvickt, om du frågar mig. Gärna Guidetti också, som han uppträdde ikväll. Det finns fler - och framförallt avspeglas kanske styrkan med U21-laget på bänken. Där sitter spelare som Sebastian Holmén, Robin Quaison, Simon Gustafson...snacka om lyxigt överflöd. Nu väntar Danmark i semin. En danskkamp, som man sa förr. Lördag kväll i 40-tummaren. Härligt, härligt.