För stor för sitt eget bästa

Den som gapar över mycket mister ofta hela stycket - eller i alla fall delar av stycket...
Det har mångsyssleriets överste värsting Marcus Birro fått erfara i dagarna. Han, författaren. Och poeten. Och krönikören. Och debattören. Och dansören. Och fotbollsexperten. Och programledaren. Och partiledaren.
Han, mannen som länge nog gett uttrycket "sitta på många stolar" ett arsle som svämmar över alla bräddar.
Nu är det plötsligt synd om Birro. Tycker Birro. Två av titlarna rök ju i samma smäll. Togs ifrån honom, bort, bort.
Partiledare - nåja, självutnämnd kandidat - för KD.
Programledare för "oberoende" Kvällsöppet i TV4.
Javisst, gärna det. Men inte samtidigt, inte parallellt. Ansåg ledningen på Fyran - och insåg möjligen Birro i ett ögonblick av klarsyn. I vilket fall drog han tillbaka sin KD-kandidatur illa kvickt. Fast för sent. Skadan var redan skedd, hans trovärdighet som programledare i det specifika sammanhanget satt ur spel.
Den bedömningen verkar väl rimlig, kan jag tycka. Men offret själv fattar förstås ingenting; i en tt-intervju stämplar Birro tv-bossarna bakom beslutet som "jävla idioter".
Så där talar en pojke som fått sin hybris sårad. Så elegant formulerar sig en poet. Och så politiskt korrekt uttrycker sig en sann kristdemokrat.
Bevare mig väl.

S E