Segern som räddade VM

Sverige-Polen 24-21.
Den Stora Revanschen. Två goda poäng att ta med sig in i mellanrundan, bibehållen medaljchans. Känns som hela VM-festen är räddad nu. För Sverige som lag. För Sverige som arrangörsland. För publiken. För TV4. För alla handbollsnördar överhuvudtaget.
Och för Danmark. Inte minst för Danmark.
Många hjältar i blågult ikväll. Johan Sjöstrand i buren. Jonas Larholm som vår tids Wislander, hal som en slang. Arrhenius som äntligen fick speltid och visade att även en svensk mittsexa kan göra mål. Doder, Carlén, Källman, Ekdahl Du Rietz. Och så försvarsgrisarna: Jernemyr från Orsa, Tobias Karlsson från Karlskrona.
Men kanske framförallt Kim Andersson - mannen som inför matchen sågades jäms med fotknölarna av Expressens Mats Olsson. Så tossigt kan det bli när "fotbollsskadade" sportkrönikörer fejkar handbollsintresse bara för att det är VM.
Själv tycker jag att ungtuppar som Carlén och Ekdahl fortfarande har en del att lära av Kim A. Split vision t ex. Inspel på linjen, utspel på kanterna, se alternativa möjligheter till egna avslut. Om nu sånt går att lära.
Handboll är trots allt en större konst än att enbart skjuta - och i min värld är Kim Andersson ett lysande exempel på just det.
God fortsättning, Sverige.

S E