Först som sist bör man kanske säga - sakta i backarna! Det är C-gruppen i Nations League Sverige vinner. Lag som Estland och Azerbajdzjan vi skojar med, ett hyggligt Slovakien vi tar fyra av sex poäng mot. Det återstår fortfarande att se hur ”nya” Sverige står sig mot mellan- och framförallt toppskiktet i fotbolls-Europa. Men i väntan på svar får man förstås vara glad. Längesen ett svenskt landslag var så underhållande som nu. 6-0 igår mot Azerbajdzjan, fyra mål av Gyökeres och två av Kulusevski. Offensiven i högsätet, flödande kreativitet. Tvåsiffrigt närmare än en reducering.
*. *. *
Allt går så klart att vifta bort med klassen på motstånd. Men minns jag inte fel förlorade Sverige 0-3 mot detta Azerbajdzjan i en av Janne Anderssons sista landskamper som förbundskapten. Och det är bara något år sedan. Azerbajdzjan som försämrats sen dess? Sverige som förändrats till det bättre? Lutar starkt åt det senare, tror jag. Dumt att spekulera kanske; fotbollen är nyckfull, den ena matchen sällan den andra lik. Vad vem som helst kan se är dock skillnaden i själva spelidén. Extremt framåtlutad nu under Jon Dahl Tomassons ledning. Rak, snabb, målinriktad. Möjligen individanpassad?
*. *. *
Ingen av våra bästa är liksom försvarsgigant. Kulusevski, Isak, Gyökeres; renodlad anfallskraft, näsan mot och för mål. Det går att lägga till spelare som Ayari, Sema, Nanasi, eventuellt Forsberg. Kanske till och med Hugo Larsson, om eller när han återkommer från skada. Vertikalt är det nya normala, cirkelfotbollens dagar är förbi. Liksom den utstuderade försvarsfotbollens. En gång Sveriges styrka, nu svaghet. Mot Azerbajdzjan igår kunde det kvitta, men tänk Spanien, England, Frankrike eller liknande typ av motstånd; vad skulle hända där? Är Tomasson mannen att sätta även en solid defensiv?
*. *. *
Där kvarstår en del frågetecken. Eller inte. Kanske rymmer den gamla klyschan om anfall som bästa försvar mer än bara korn av sanning. Kanske får vi vänja oss vid 4-3 eller 4-4 istället för 1-0 eller 1-1. Gärna för mig, kul med attackfotboll. Seriöst: Viktor Gyökeres! Vilken genial spelare. Det svåraste som finns i fotboll får han att se enkelt ut: konsten att göra mål. En ny Zlatan? Nej, snarare en svensk motsvarighet till Norges Haaland. Bättre betyg kommer jag inte på. Även om jag är ännu mer imponerad av Alexander Isak. Den tekniken, de nedtagningarna av boll. Där kan man tala om Zlatan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar