En stor MFF-triumf

Besiktas-MFF 0-1. Det började med en tyst minut, slutade i lycklig extas. MFF vann inte bara för sin nyss bortgångne ordförande Håkan Jeppsson. MFF vann för svensk klubblagsfotboll. Och för den egna klubbkassan, icke att förglömma. Slutspel i Europa league betyder att åtskilliga miljoner tickar in på kontot...som om det inte var fett nog redan tidigare. Vet inte om jag nånsin sett MFF göra en så här stark match rent spelmässigt. Besiktas borta liksom. En bussvår uppgift, sånt finns det statistik på. Istanbullaget med de många (ex-)stjärnorna förlorar ytterst sällan inför sina egna fans. Törs inte, får inte. Stödet är galet, ljudkulissen kan säkert skrämma skiten ur vilken motståndare som helst. Utom MFF då. Uwe Röslers mannar verkade oberörda av det yttre trycket. Stod upp i en lite jobbig första halvlek, tog delvis över i andra. Stressade Besiktas men aldrig sig själva. Mycket imponerande. Målet föll som på beställning: Antonsson iskallt efter ett öppnande pass från (tror jag) Rosenberg. I stort en laginsats av guds nåde, men två spelare tar jag mig friheten att plussa extra för: Bachirou och Lewicki. Duon formligen dammsög mittfältet i 90 minuter. Fattar inte hur de orkade. Själv blir jag trött av att dammsuga i fem minuter.