Lönns rörande resa

Från karriärhot till karriärdröm. Handbollslivet har onekligen vänt för HK Malmös Adam Lönn. För bara ett par år sedan ifrågasattes hans möjligheter till fortsatt elitsatsning. Detta efter upprepade skador, knä- och skelettrelaterade om jag minns rätt. Nu blir "olycksbarnet" bundesligaproffs i Stuttgart. Ja, inte nu på studs men efter säsongen. Gud vet vad läkarna gjort, i vilket fall är det bra jobbat. Lönn själv talar om infriad pojkdröm och jag gläds verkligen med honom. Precis som jag led med honom under den mörka tiden. Adam Lönn klädde liksom aldrig i kryckor. Han, den störste och starkaste bland handbollsspelare. Han, den vildaste av alla viljeladdade vildar i HK Malmö. Han, den osårbare. Inte kunde han bli skadad. Men jo, det kunde han alltså. Om och om igen. Fjolårssäsongen var bestämt den första Adam Lönn kunnat genomföra helt och hållet "oskadd" sen han kom till Malmö som ung grabb 2013. Och så bra han var! I försvaret. I anfallet. I attityden. I armar, ben och knän. I match efter match efter match. Jag skulle nog inte kalla Adam Lönn "gudabenådad talang", han ser mer ut att vara typen som jobbat sig upp den grå vägen. Stjärna, fast utan manér. Sånt gillar vi idrottsvänner skarpt och därför har Lönn blivit en publikfavorit i Baltiska hallen. Hoppas nu han får en fin avslutningssäsong i HK Malmö. Och i sinom tid ett häftigt äventyr i Tyskland. Lycka till!